torsdag, december 22, 2005

Tvingad att stressa ned och få en mer behaglig tillvaro

Ni vet hur man ofta tänker, hör eller påpekar det faktum att det är idiotiskt att stå och trängas för att komma på en knökfull buss när det kommer en till ett par minuter senare? Jag upplevde hur sant det var idag.

Inte frivilligt, naturligtvis. Skulle nog aldrig falla mig in att faktiskt avstå en buss om det inte vore alldeles nödvändigt. I sådana fall skulle Murphys lag obarmhärtligen slå igen den gillrade fällan och låta samtliga nästkommande bussar bli än mer fullbelamrade.

Nåja, idag spelade Fru Fortuna i mitt lag och hon är jävligt bra ska sägas.

Viss bakgrundsinfo kanske inte är helt nödvändig, men jag ska vara lite långrandig för en gångs skull (<- självironi).

För att ta sig hem till mig från Vällingby, där jag befann mig, kan man ta vilken man vill av bussarna 541 och 518. Den senare går till Kista och den förra går mot Jakobsberg, dit jag skulle. Dock finns det varianter på den förra som inte går ända till Jakan utan stannar vid Vega respektive Backlura (Växthusvägen, precis på gränsen mellan Stockholm och Järfälla). Naturligtvis inträffar då scenariot att först kommer 518, sedan 541:an till Vega och till sist 541:an till Växthusvägen. Jag får snällt vänta på 541:an till jakobsberg.

Och naturligtvis, när den väl dyker upp har de tidigare tre bussarna svalt den mullrande och lätt aggresiva lynchmobb som dagligen utgör flödet av trafikanter i västerort. Sålunda fick yours truly en behaglig resa med en buss snart sett tom på medtrafikanter.

En anekdot från stockholmsk kollektivtrafik med lyckligt slut. Berätta inte det här för SL, de blir så jävla sturska...

onsdag, december 21, 2005

Nya England mot Nya Höjder

I nordöstra USA har sju stater startat en marknad för utsläppsrättigheter. Republikanen George Pataki, guvernör i staten New York, har initierat det hela.

Deltagare är Connecticut, Delaware, Maine, New Hampshire, New Jersey, New York och Vermont. Rhode Island och Massachusetts var med från början men har dragit sig ur.

Läs mer på Reuters.

KURIOSA: Regionen New England består av Connecticut, Maine, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island och Vermont.

KURIOSA 2: Undertecknad har personligen besökt fem av de 9 här nämnda delstaterna. Vilka minns jag inte riktigt, men tror det är New Hampshire, Connecticut, Vermont, Massachusetts och Maine

Centerpartister för en sosseregering?

På Centerpartiets valsajt finns en fråga "Vad tycker du?" där man kan välja mellan "Sverige behöver en ny regering?" och "Det funkar fint med den vi har?".

Först och främst kan man konstatera att båda alternativen slutar med frågetecken. Antagligen är detta en principsak för centerpartister. Man ska inte uttala sig alltför kategoriskt!(?) sätter man frågetecken bakom allt man påstår är man fri att vela som man vill.

Sedan och näst främst kan man också konstatera att det i nuläget är över 45% som tycker att nuvarande regering är bra. Antingen lockar centerpartiets valsajt helt fel målgrupp, eller så är centerpartisterna helt enkelt smygsossar.

Du hittar en länk till centerpartiets valsajt här. Där hittar du också en annan rolig sak med valsajten.

måndag, december 19, 2005

Senaste nytt om Neuron

Enligt en TT-artikel från ikväll (som jag fått genom MP:s internwebb, hittar den inte i sin helhet på nätet) så har en uppgörelse nåtts mellan sossarna, oss gröna och vänsterpartiet. Enligt denna ska SAAB betala 90% av kostnaden på 750 miljoner.

Tyvärr har själva projektet tydligen inte gått att stoppa. Dels för att det finns en stor majoritet bakom beslutet i riksdagen, dels för att sosseriet redan ingått avtal i frågan, som inte kan brytas hur som helst.

TT-artikeln skriver också:
"Alla detaljer i överenskommelsen är ännu inte kända. Enligt TT:s källor så förhandlades det bland annat om att också slå fast att Neuronplanet inte får serietillverkas i Sverige. Samarbetspartierna vill gardera sig mot att Sverige bygger ett nytt stridsflygplan efter Gripen."


Vi får se om vi får mer information om uppgörelsens finare detaljer senare. Bortsett från att Sverige alls deltar i Neuron-projektet så verkar det vara en najs uppgörelse. Tajm vill täll.

söndag, december 18, 2005

Neuron

Det finns galenskaper och så finns det galenskaper.

En av dessa galenskaper är Neuron. Sossarna vill att Svenska skattebetalare ska bekosta ett stridsflygplan som ska kunna undvika radar och släppa bomber utan att ha en förare. Varför? Ja, det kan man undra. Joel Malmqvist (s), skriver om det här.

Joel skriver:
Neuron, som bara är en testplattform, behövs för att Sverige ska kunna behålla och vidareutveckla en kompetens när det gäller avancerade stridsflygplan.


Jo. Det är nog sant. Det handlar alltså inte om att själva projektet skulle vara till nytta på något sätt. En artikel i Ny teknik konstaterar:

På endast ett område skulle teknik från det omstridda obemannade flygplanet Neuron bli ett lyft för Gripen.


Samma artikel citerar Henrik Höjer, chef för Gripens programledning på SAAB:

Det handlar om att övervintra kompetens, säger han. Om ingenjörerna inte har något utmanande att göra slutar de.


Så vi slänger iväg 750 miljoner inte för att köper något vi faktiskt behöver, utan för att SAABs tekniker riskerar att bli uttråkade annars. Softish. Eller nåt...

Man kan tycka det är fint och bra att vi SAAB "behåller kompetensen". Men vad för nytta har Sverige egentligen av den kompetensen?

När man diskuterar Neuron vill förespråkarna ofta låtsas som att det bara handlar om dessa 750 miljoner och att man sedan kommer vara nöjd. Så är det inte. Man har två val. Det handlar inte egentligen om för eller emot Neuron, det handlar om för eller emot en fullskalig svensk flygvapenindustri.

Vill man inte ha en svensk flygvapenindustri finns det naturligtvis ingen poäng med att "behålla kompetensen" inom SAAB.

Vill man ha en svensk vapenindustri så ska man inte lura någon att tro att kostnaden stannar vid 750 miljoner. Fullskaliga flygvapenprojekt kostar hundratals miljarder kronor. Är det värt det? Har det varit värt det hittills?

För Joel M tar faktiskt upp saken själv. Han skriver:
Om vi inte gör det kommer Sverige att förlora förmågan att vidareutveckla JAS 39 Gripen-flygplanet som svenska skattebetalare redan betalat omkring hundra miljarder för de senaste trettio åren.


Det är lite som i poker. Har man knutit väldigt mycket pengar till en spelpott allaredan så kan man inte lägga ned sina kort hur som helst, man måste satsa ännu mera pengar. Så tycks även sosseresonemanget gå i detta fallet. Istället för att argumentera för varför Gripenprojektet behövs så påstår man dessutom att Sveriges hela möjlighet att producera "avancerad krigsmateriel" står och faller med dessa 750 miljarder. Tala ur skägget! Varför är det värt ytterligare hundratals miljarder för ett flygvapen?

Jag tror att svaret är nedslående. Det visar sig än en gång att Socialdemokraterna alltför gärna satsar andras pengar i krigets kortspel, bara för prestigens skull.

Gamla pengar

And now for something completely different. Lite samhällsinformation:

Fick redan på idag att den första januari går några av våra gamla pengar ut.

Samtliga silverfärgade femtioöringar blir ogiltiga. De mindre kopparfärgade gäller i fortsättningen.

De större selmasedlarna (tjugolapparna) som mäter 72x130mm blir ogiltiga. De mindre (67x120mm) tjugorna som nu är giltiga är mer lila.

Gamla hundralappar och femhundralappar (populärt kallade ”rödingar”) blir också ogiltiga. Alla giltiga sedlar med valörerna 100 och 500 har ett silvrigt folieband på ena kortsidan.

Så, har ni några av dessa sedlar eller mynt i er ägo, använd dem innan nyår!

Subpoenaed

Kan konstatera att jag aldrig sett ordet "subpoena" i text förut. Enligt NE är detta det ord för "stämning" som jag rent spontant skulle stava "supina" (vilket dock alltså är helt fel). Helt absurt. Hur lär sig engelska barn att läsa egentligen? Jag tycker synd om dem.

Dessutom var det i min bok i formen "subpoenaed". Ha! Sug på den. Fattade inte vad det var tills jag slog upp det nu.

Jag hade annars en fin men långsökt gissning på att det skulle betyda "underställa". Dels för att det såg ut som en blandning av prefixet "sub" och en variant av spanskans ord för "lägga, ställa", dvs "poner". Dels passade det bra in i kontexten. Men det var alltför långsökt. Men en vacker tanke.

Åter på citypendeln

Offlinebloggning.
051218 09:49

Fått tillbaka mitt extraknäck på Citypendeln. Jobbade ju där i somras och fick alltså fortsättning nu när jag är tillbaka i landet igen.

Synd bara att jag endast har mina sommararbetskläder. Jag ska låna en tröja av en arbetskamrat tills mina egna kläder anländer, annars riskerar det att bli lite kallt. Det finns element dock som verkar funka riktigt bra, så det ”onar saj” som Hankins (och x antal andra göteborgare) säger.

Av någon outgrundlig anledning har de byggt om intranätet medan jag var borta. Inte för att det var fel på’t innan, de kanske bara inte hade något bättre för sig… Men vad som verkligen är underligt är att man lagt in en chatfunktion i systemet. Så nu sitter jag och chattar lite med de andra stationsvärdarna.

För tillfället sitter jag i Ulriksdal, det vill säga på Märsta-Södertäljelinjen. Tydligen är chatten exklusiv för dessa stationer. I vanliga fall sitter jag på Bålstalinjen. Imorgon ska jag till exempel hänga i Kungsängen på dagen. Ska bli spännande att se om de också har chat.

lördag, december 17, 2005

Jantelagen

Eftersom jag bara varit elak mot centerpartisterna i ett par dar nu så vill jag gottgöra mig genom att länka till ett väldigt roligt inlägg från Annie Johansson.

Mer om sheriffbilen

Lena påpekar att namnet som står som avsändare av nedan nämnda "Sheriffbils"-kampanj, Martin Borgs, stämmer överens med 1997 års "årets lobbyist" som enligt utsago de senaste åren arbetat för moderaterna.

Vet inte om det är densamme Martin Borgs, men hur som helst har det uppmärksammats bland andra alliansbröder. Fredrik Federley skriver:

Peter Eriksson är språkrör för miljöpartiet. Han bor i Kalix och har som bekant stora fordon som släpper ut en massa avgaser. För att hindra andra som åker bil men som gör det i städerna vill han straffa ut stadsjeepar. Han vill också att vi som bor i Stockholm ska ha trängselskatter men inte han själv i Kalix.

Någon har kommit på att årets julklapp är just Peter Erikssons nuummerplåtar. Hur kul som helst.


Till att börja med var Centerpartiet sist jag undersökte saken för trängselavgifter. Tydligen har Federley blivit vald på plattformen "allt vi tyckt tidigare är fel, vi borde tycka som... hmmm... folkpartiet och moderaterna!". Man skulle kunna tro att det hela bara är en del i en större konspiration för att slå ihop de tre partierna. Inte en jävel ser ju skillnad längre. Faktum är att mellan Johan Forsell (ordf. MUF) och Fredrick Federley (ordf CUF) finns bara två skillnader:
1. Även om båda av dem ser ganska gayiga ut, är det faktiskt bara en av dem som är homosexuell (tror jag).
2. Fredrick tycker vi ska avsätta Freivalds nu, Johan tycker vi ska avsätta Freivalds om ett par månader.

Scary shit.

Hur som helst. Fredricks kritik mot språkröret Peter Eriksson är följande:
1. Peter har en bil som "släpper ut massa avgaser", men vill straffa stadsjeepar.
2. Peter vill ha trängseavgifter i Stockholm, men inte i Kalix.

Enligt en tidigare "granskning" från aftonbladet äger Peter Erikssons fru en jeep. Personligen är jag inget stort fan av jeepar, de kostar mer i drift än en vanlig bil (oavsett bensinpris). Men i vissa delar av världen behöver man en jeep. Som synes i inläggen på denna blogg från någon månad sedan så har jag nyligen kommit hem från en latinamerikatur. Det är ett lysande exempel ställen där man stundtals behöver en jeep. Andra exempel är till exempel en afrikansk öken eller om man bor x antal mil utanför Kalix. Ett av dessa exempel stämmer in på Peter E. (For fun: Gissa vilket!)

Stockholms innerstad däremot är exempel på ställen där man inte behöver en jeep. Faktum är att jag aldrig någonsin hamnat i, sett eller ens läst om en situation i Stockholm, ens med kranskommuner, där någon faktiskt haft behov av en stadsjeep.

För den som inte fattar poängen (typ uppenbarligen Fredrick Federley): En jeep är en terrängbil. I stockholm finns ingen terräng att köra i.

Vad man däremot kan konstatera är att stadsjeepar är stora jävlar. Bortsett från att större bilar ofta i sig innebär en trafikfara då större bilar känner att de har större rätt att köra fort och att köra om, så innebär en stadsjeep större säkerhet. Större säkerhet för den som kör stadsjeepen. För den som krockar med stadsjeepen innebär det en större risk att dö.

Visst ska man få ha en stadsjeep om man nu inte kan få tjejer (eller killar) på annat sätt, eller om man vill leka pansartank när man återupplever slaget om stalingrad uppe vid fridhemsplan. Men jag har ingen lust att via skattsedeln betala de ökade kostnader som de åsamkar samhället. Det kan de gott göra själva. En lite högre skatt på detta fordon som är mycket mer livsfarligt och mycket mer miljöfarligt än vanliga bilar känns inte så underligt. Tvärtom blir det ju mindre skatt per enhet farlighet. Se det positivt!

Men invändningarna mot "straffskatten" på stadsjeepar är riktigt förståelig om man jämför med Federleys andra kritik (nummer två i listan ovan). Federley är upprörd över att kravet på trängselavgifter i Stockholm inte följs upp med krav på trängselavgifter i Kalix.

Well. Det är naturligtvis så att trängselavgifter kräver någon form av trängsel, vilket norr om uppsala känns ganska ickeexisterande. Det vet Federley också. Vad det handlar om är att försöka få en känsla av att Miljöpartiets politiker lägger skatter och avgifter på andra medan man själv kommer undan. Vore det så skulle jag också vara upprörd, men nu är det inte så.

Det förhåller sig nämligen så att till skillnad från Federleys eget centerparti så har Miljöpartiet väljare i Stockholm. Faktum är att medan Centerpartiet har sitt största stöd utanför städerna (men berätta inte det för en centerpartist, de blir jättesura när man för det på tal) har Miljöpartiet sitt största stöd inne i städerna.

Det handlar alltså inte om att Miljöpartiet lägger pålagor på andra än sig själva. Tvärtom så drabbas miljöpartiets väljare hårdare än t.ex. centerpartiets väljare. Även våra politiska företrädare i staden drabbas naturligtvis.

Det handlar alltså om att trängselavgifter inte bara är en fråga vi tror på, utan en fråga vi anser totalt nödvändig. Vi, som faktiskt bor här, är jävligt trötta på att det i rusningen tar en halvtimme att med bil förlytta sig en sträcka som det tar tio minuter att gå, bara för att man sitter fast på en motorväg. Vi är också jävligt trötta på att det slängs ut miljarder och åter miljarder på nya vägar, som inom några år ändå kommer vara lika trånga och jävliga som de nuvarande vägarna.

I väntan på trängselavgifter i Kalix kan man läsa Federleys mindre intelligenta inlägg här. Samt mer balanserade inlägg om en centerpartistisk miljöpolitik här.

fredag, december 16, 2005

Fler attacker mot trängselavgifterna

Mycket ska man höra. Sheriffbilen tar priset.

Sheriffbilen har en underlig kampanj som går ut på att man ska klistra Peter Erikssons registreringsskylt över sin egen. Det ska tydligen vara "humor". Jag tycker i och för sig att det är roligare än allmän borgerlig indignation över att vi tar försöket först och omröstningen sedan (att borgarna själva i samband med dennispaketet skulle sätta upp biltullar utan folkomröstning har de glömt), men sheriffbilens kampanj är mest underlig.

Det är argumentationen jag funderar över. Till att börja med förstår jag inte varför det är Mp som får den skulden för det demokratiska underskottet som sossarna stod för. Visst, Billström lovade att det inte skulle bli några trängselavgifter. Men är det Mp:s sak att stå till svars för vad sossarna lovar?

Det var ju inte så att Miljöpartiet krävde just trängselavgifter. Jag kan sådär på rak arm tänka mig många gröna förslag som förhandlingsgruppen antagligen gladeligen accepterat istället för trängselavgifter. Här är ett urval:
En generell arbetstidsförkortning
Medborgarlön
Regeringsposter
Utträde ur EU

Så det var ju inte så att sossarna inte hade alternativ, utan det var helt enkelt så att sossarna ansåg trängselavgifter vara bättre än de alternativ man hade. Ett alternativ var ju också att inte vilja samarbeta med Mp, men nu ville man det så då måste ju även Mp få genomslag i politiken.

Så vi kan då konstatera att det blir underligt att klaga på Mp för att Sossarna bröt sitt löfte. Man måste ju faktiskt påpeka att hade Mp frivilligt avstått från trängselavgifterna hade vi ju brutit vårt löfte till våra väljare. Vi lovade i valrörelsen att driva fram så många gröna förändringar som möjligt, det lovar ju vi faktiskt varje valrörelse. Jag anser att det är självklart att Mp följer sina egna löften. Om Sossarna sedan bryter sina kan inte vi ta ansvar för.

Men Sheriffbilens huvudargument är att trängselavgifterna är slöseri med skattemedel. Man upprepar kostnaden 3.8 miljarder för ett halvårs försök och sedan skriver man att det är slöseri med pengar.

Problemet är ju att dessa 3.8 miljarder är en utgift, men inte en kostnad. Det är helt enkelt inte slöseri, utan en investering. Blir det ett "ja" i folkomröstningen så kommer trängselavgifterna finnas där och år efter år innebära intäkter. Tidigare beräkningar har talat om en miljard om året i intäkter, vilket skulle innebära att investeringen betalat sig redan till valet 2010. Nu kan ju summan bli både högre och lägre, men det står klart att det är en säker investering: den kommer betala sig.

Det finns naturligtvis en risk (chans eller möjlighet i andras ögon) att det blir ett "nej" i folkomröstningen. Men då är det ju faktiskt så att folket har haft en chans att få tillbaka pengarna (genom att rösta ja). Om då medborgarna väljer att lägga ned projektet så går det ju knappast att skylla miljöpartiet.

Det kan tyckas vara ett orättvist val, om man är mot trängselavgifterna men inte vill slänga 3.8 miljarder i sjön. Men det går ju faktiskt utmärkt att vara för avgifterna nu. När sedan pengarna har vunnits tillbaka genom intäkter kan man ju stänga avgifterna igen om det finns en politisk majoritet för det. Anledningen till att ingen driver detta alternativ är för att motståndarna inte är emot av princip eller för att det kostar skattepengar, utan för att det kostar bilisterna pengar. Eftersom motstånd kan vinna röster bland samma bilister så är valet enkelt.

Men det viktigaste argumentet är: Vad är alternativet? Visst, om det blir ett nej så handlar det om nästan 4 miljarder i kostnad. Men det är en droppe i havet mot vad en ringled kring stockholm har kostat och kommer kosta om den byggs färdigt. Förutsatt att man inte tycker det är bra och kul att under rusningstrafik knappt komma framåt i bilköerna så är det alternativen man har: trängselavgifter eller nya väger. Där är trängselavgifter inte bara det billigaste (för skattebetalarna) och mest miljövänliga sättet. Det är också det mest effektiva sättet, kanske till och med det enda sättet som fungerar i längden. Det är ganska väl fastslaget att man inte kan bygga bort trängsel. Nya vägar lockar nämligen fler att åka där. Fler vägar innebär alltså fler som väljer att ta bilen just den dagen eller den tidpunkten, och framför allt lockar det till fler bilköp. Man måste jämna ut trafiken över dygnet, samtidigt som man gör alternativen mer ekonomiskt lönsamma. Kort sagt: trängselavgifter.

Till sist en kort kommentar. Det är inte underligt att borgarna själva för några år sedan ville ha trängselavgifter. Inte heller är det underligt att sossarna lovade att inte införa några. Framförallt är det inte underligt att Mp har drivit dem hårt. Det är nämligen så att trängselavgifter symboliserar den marknadsekonomiska lösningen på trängselproblemet. Istället för att (som borgarna nu vill) låta alla skattebetalare stå för dyra motorvägsbyggen låter man de bilister som faktiskt står för problemet betala för rätten att vara där och ta upp plats på vägen.

Jag betalar när jag tar upp plats på tunnelbanan. Varför ska bilisten använda offentligheten gratis? När borgarna vill tvinga sossarna att följa sitt löfte och inte ha några biltullar kanske de vinner kortsiktiga röster. Men ideologiskt tar de upp den tappade socialistiska stafettpinnen.

Mix Megapol om trängselavgifter

Ibland förstår jag mig inte på människor.

Lyssnar på Mix Megapol. Tydligen heter han som hostar just nu Jesse Wallin. Hur som helst körde han lite hets mot trängselavgifter, genom att spela upp ett ljud som han sedan förklarade var "jag (han, min anm) när jag sparkar på vägtullarställningar" (parafras). Iofs ett ganska kul inslag, men ändå.

Det underliga är dock att man direkt efteråt hade trafiknyheter, där man naturligtvis räknar upp var det är kaos i trafiken och var man inte kommer fram för att det är så trångt.

Hmmm, det är inte så att någon annan än jag kopplar sambandet?

torsdag, december 15, 2005

När jag ändå pratar om SD

Så kan jag ju konstatera att Frihetspartiet slagits ihop med nationaldemokraterna. Namnet Nationaldemokraterna består men man har valt Frihetspartiets Nils-Eric Hennix till partiordförande. Åtminstone namnet har ju Ian Wachtmeisterpotential.

Intressant vändning. Expo har ju rapporterat om krisen i Nationaldemokraterna:
Nationaldemokraterna splittras
Partiledaren hoppar av
ND utraderat i Västra Götaland
ND buades ut i Södertälje
Ny partistyrelse vald
ND till handlingarna

Frihetspartiet vet jag inte något om, men ändå (eller kanske just därför) är jag inte särskilt orolig. Bra med fortsatt splittring inom de högerextrema!

Åkesson visar framfötterna

Tittar då och då in på Sverigedemokraternas hemsida, bara för att se vad de sysslar med. Förvånansvärt ofta roar de sig med att älta sommarens uteblivna debatt med Fredrick Federley. Vadå obsessa liksom. (Å andra sidan, vem är förvånad? Ingen förutom centerpartisterna...)

Hur som helst. Jag hittade också denna underbara passus från partiordföranden Jimmie Åkesson, där han visar på sina oerhörda kunskaper om blattarnas liv och leverne. Man väntar bara på att snubben ska brista ut i ett spontant rap battle:
"Fler kompispoliser i förorten kan förvisso leda till att i alla fall några ”baitare” drar sig för att skada sin lokala ”anja” som man ”choar” på dagligen [...]"
.

Stulen chokladmatematik

Stulet rakt av från Karolina Lassbos Glamourblogg. Jag tyckte det var lite roligt.

1. Först av allt, välj hur många gånger i veckan du skulle vilja äta choklad. Men du får inte välja fler än nio gånger.
2. Multiplicera din valda siffra med 2.
3. Lägg till 5.
4. Multiplicera med 50. Ja, hämta en miniräknare!
5. Om du redan har haft din födelsedag i år, lägg till 1755. Om du inte fyllt år ännu så lägger du till 1754.
6. Dra bort ditt födelseår i tusental, t ex 1980, från din summa. Nu skall du ha kvar ett tresiffrigt tal, annars har du gjort fel någonstans.
Den första siffran är det nummer du valde i början, d v s det antal gånger i veckan du vill äta choklad. De nästa två siffrorna är din ålder. Det här är tydligen det enda året som detta fungerar. Det är lite märkligt, men inte jättekonstigt.

onsdag, december 14, 2005

Medlemsmöte Mp

Två saker man ska förvänta sig om man besöker ett MP-medlemsmöte:
1. Lite kaos. Miljöpartister som inte tidigare varit GU:are (de flesta) är ofta mycket dåliga på mötesregler. Det är bra om man är mötesordförande, eftersom folk inte har vett att lägga ordningsfrågor utan bara gnäller i största allmänhet när presidiet gör "fel". Det är dåligt då folk inte respekterar talartid och sådant.

2. Fika. Najs.

tisdag, december 13, 2005

Unga utan inflytande

Grön Ungdom driver samma politik som Miljöpartiet. Detta brukar ibland hånas av andra ungdomsförbundare. Det brukar nämligen vara så att man sitter på en debatt i valrörelsen med nån SSU:are, nån MUF:are et al, när någon av dem öppnar munnen och förkunnar "vi tycker ditt" eller "datt tycker vi är en kul idé". Tyvärr så är det inte sällan så att man själv vet att moderpartiet inte håller med för fem öre. Falsk marknadsföring naturligtvis. Skolungdomen som lyssnar tror nämligen efter detta att en röst på moderpartiet är en röst på det "ditt" eller det "datt" som fördes fram i debatten, när det snarare är precis tvärtom.

Jag brukar då naturligtvis påpeka detta, och då meddela att Grön Ungdom tycker samma saker som Mp tycker och att man då kan "lita" på det jag säger i debatten.

Inte populärt, bland de andra debattörerna alltså. Då brukar det komma något i stil med att "GU vågar inte stå för vad man tycker" eller "GU tycker ingenting alls" medans det egna ungdomsförbundet "driver på" moderpartiet i olika frågor, och att det är därför man tycker olika.

Det är förstås totalt nonsens. Ibland får man det svart på vitt. Annie Johansson, som är vice ordförande för centerpartiets ungdomsförbund (som fyndigt nog heter Centerpartiets UngdomsFörbund, CUF) blir helt chockad när hennes förslag faktiskt tas på allvar och går igenom i ett centerpartistiskt organ.

Annie skriver:

Mitt yrkande gick igenom. Ja, tänka sig, en partistisk samling röstade faktiskt för något som CUF yrkade, vilket också uppmärksammades av skaran som var samlade. Kul att de vågar ta till sig lite ideologiska och tydliga influenser. Kul också att man vågar att rösta för något som vi kids lägger som förslag. Modeigt av dem.


Ja helt sjukt modigt. Centerpartiet lyssnar faktiskt på en ledande CUF:are! Wow! Ring tidningarna!

Jag kan meddela att eftersom Grön Ungdom och Mp driver samma politik så samarbetar vi också om att ta fram partiprogram och valmanifest. Grön Ungdom har rätt till en stor delegation ombud till Miljöpartiets kongress och GU:are får mycket talartid och har många miljöpartisters öron. Sålunda har vi inte bara fått igenom ett yrkande på ett förtroenderåd, vi har till exempel drivit igenom flera viktiga stycken i partiprogrammet på riksnivå.

Samtidigt är vi en viktig del i valen till förtroendeposter inom partiet. GU:s representant i riksvalberedningen är till exempel sammankallande för organet.

Läs Annies blogg här. Själv kommer jag spara det.

Hemma igen

Varit hemma igen en vecka nu. Så nu blir det ingen mer resedagbok :) Förhoppningsvis lite "riktigt" bloggande dock. Stay tuned!

torsdag, december 01, 2005

Nya bilder

Har.

The return of the elchock

Seriost. Det mest idiotiska i den har varldsdelen ar iden om att varma vattnet till duschen i sjalva duschhuvudet. Dels ar det mattligt effektivt, man far inte ha for hogt vattentryck tex. Dels kanns kombinationen elforsorjning direkt till rinnande vatten inte helt ofelbart. Speciellt inte i ett samhalle dar man lagar saker som gar sonder sjalv, bast man kan. Dvs inte alltid sarskilt bra. Min grundregel ar att om duschhuvudet ar rejalt gaffatejpad och/eller koppartraden pa elforsorjningen syns sa ser man till att manicken ar avstangd. Min pappa, som ar expert pa blixtar, elforsorjning till duschhuvuden och hur man gangrar saker och ting med femti, kan sakert ge fler tips.

Jag har varit skeptisk till dessa varmvattenduschar sedan tidigare besok 98/99 da jag i Hotel Celajes duschar fick en och annan stot, eftersom duscharna var mycket laga (noterar dock att Lonely planet inte tar upp en sa uppenbart avgorande faktor, underligt). Det ar namligen framst vid kontakt med duschhuvudet sjalvt som problem kan uppsta. Trodde jag.

Nar jag bodde hos min van Josue nyligen visade det sig namligen att vattnet sjalvt bar pa den hiskeliga stotarna. Uschianemig.

Tillaggas bor kanske att stotarna ar svaga, och sakert ofarliga. Men lite stott(!) blir man ju.

Nu ar det jul, har i vart hus, julen i kommen i Costarica ja!

Massa julpynt har. Kanns helt absurt. Julen ar kall, trist och kristallklar. Inte varm, exotisk och skitig som har. Utanfor slaktingarnas hus i Puntarenas hade de julpuntat en buske (jag har kort) men jag har nog sett att de saljer julgranar. Sag en pa stan i P-arenas haromdagen. Hade en skylt: "Trad (arbol) 7500". 125 spann. Som hittat? Ni far se sjalva nar bilderna kommer upp.

En kille!

Jag akte i fredags med Ivannia till nationalpark Manuel Antonio, som ligger vid staden Quepos (namngiven efter ett indianfolkslag som naturligtvis inte existerat pa over hundra ar, men det ar anda ett av fa kulturhistoriska inslag i detta landet. Namnet alltsa, sjalva staden har inget med Quepoaindianerna att gora). Quepos ligger pa fastlandet, sa vi akte dit via Puntarenas (Puntarenas ar forutom en stad en region i Costa Rica som tacker in sodra Nicoyahalvon och hela vastkusten ned till Panama, dvs format extremt langsmalt. Som Chile, en vandrande pinne eller en mycket tunn gravling.

Hursomhelst stannade vi over en natt pa vagen dit (och pa vagen hem) hos Ivannias faster. Dar bodde (for tillfallet iaf) Ivannias faster med tva dottrar (I:s kusiner salunda, ar ni med?) varav ett sjalv har tva dottrar. I:s kusin med barn bor egentligen i Quepos, men hanger en del i Puntarenas savitt jag forstar.

Anywho sa verkar denna milja av idel kvinnor ha paverkar den yngsta dottern (typ fyra bast), ty nar jag forsta morgonen kom upp till frukost utropade hon, som sovit nar vi anlande kvallen darpa, mycket forvanat: "Un muchacho! Un muchacho! Vea mama, un muchacho!" Dvs "En kille! En kille! Titta mamma, en kille!"

Den lite aldre dottern (typ 7?) var f.o. hur sot som helst. Hon forklarade handlingen (inkl vad som komma skulle) i den barbiefilm hon sag pa eftersom jag uppenbarligen inte fokuserade tillrackligt, jag laste en bok i fotoljen bredvid. Dessutom visade hon upp sina basta pinnhastar!