Mer om sheriffbilen

Lena påpekar att namnet som står som avsändare av nedan nämnda "Sheriffbils"-kampanj, Martin Borgs, stämmer överens med 1997 års "årets lobbyist" som enligt utsago de senaste åren arbetat för moderaterna.

Vet inte om det är densamme Martin Borgs, men hur som helst har det uppmärksammats bland andra alliansbröder. Fredrik Federley skriver:

Peter Eriksson är språkrör för miljöpartiet. Han bor i Kalix och har som bekant stora fordon som släpper ut en massa avgaser. För att hindra andra som åker bil men som gör det i städerna vill han straffa ut stadsjeepar. Han vill också att vi som bor i Stockholm ska ha trängselskatter men inte han själv i Kalix.

Någon har kommit på att årets julklapp är just Peter Erikssons nuummerplåtar. Hur kul som helst.

Till att börja med var Centerpartiet sist jag undersökte saken för trängselavgifter. Tydligen har Federley blivit vald på plattformen "allt vi tyckt tidigare är fel, vi borde tycka som... hmmm... folkpartiet och moderaterna!". Man skulle kunna tro att det hela bara är en del i en större konspiration för att slå ihop de tre partierna. Inte en jävel ser ju skillnad längre. Faktum är att mellan Johan Forsell (ordf. MUF) och Fredrick Federley (ordf CUF) finns bara två skillnader:
1. Även om båda av dem ser ganska gayiga ut, är det faktiskt bara en av dem som är homosexuell (tror jag).
2. Fredrick tycker vi ska avsätta Freivalds nu, Johan tycker vi ska avsätta Freivalds om ett par månader.

Scary shit.

Hur som helst. Fredricks kritik mot språkröret Peter Eriksson är följande:
1. Peter har en bil som "släpper ut massa avgaser", men vill straffa stadsjeepar.
2. Peter vill ha trängseavgifter i Stockholm, men inte i Kalix.

Enligt en tidigare "granskning" från aftonbladet äger Peter Erikssons fru en jeep. Personligen är jag inget stort fan av jeepar, de kostar mer i drift än en vanlig bil (oavsett bensinpris). Men i vissa delar av världen behöver man en jeep. Som synes i inläggen på denna blogg från någon månad sedan så har jag nyligen kommit hem från en latinamerikatur. Det är ett lysande exempel ställen där man stundtals behöver en jeep. Andra exempel är till exempel en afrikansk öken eller om man bor x antal mil utanför Kalix. Ett av dessa exempel stämmer in på Peter E. (For fun: Gissa vilket!)

Stockholms innerstad däremot är exempel på ställen där man inte behöver en jeep. Faktum är att jag aldrig någonsin hamnat i, sett eller ens läst om en situation i Stockholm, ens med kranskommuner, där någon faktiskt haft behov av en stadsjeep.

För den som inte fattar poängen (typ uppenbarligen Fredrick Federley): En jeep är en terrängbil. I stockholm finns ingen terräng att köra i.

Vad man däremot kan konstatera är att stadsjeepar är stora jävlar. Bortsett från att större bilar ofta i sig innebär en trafikfara då större bilar känner att de har större rätt att köra fort och att köra om, så innebär en stadsjeep större säkerhet. Större säkerhet för den som kör stadsjeepen. För den som krockar med stadsjeepen innebär det en större risk att dö.

Visst ska man få ha en stadsjeep om man nu inte kan få tjejer (eller killar) på annat sätt, eller om man vill leka pansartank när man återupplever slaget om stalingrad uppe vid fridhemsplan. Men jag har ingen lust att via skattsedeln betala de ökade kostnader som de åsamkar samhället. Det kan de gott göra själva. En lite högre skatt på detta fordon som är mycket mer livsfarligt och mycket mer miljöfarligt än vanliga bilar känns inte så underligt. Tvärtom blir det ju mindre skatt per enhet farlighet. Se det positivt!

Men invändningarna mot "straffskatten" på stadsjeepar är riktigt förståelig om man jämför med Federleys andra kritik (nummer två i listan ovan). Federley är upprörd över att kravet på trängselavgifter i Stockholm inte följs upp med krav på trängselavgifter i Kalix.

Well. Det är naturligtvis så att trängselavgifter kräver någon form av trängsel, vilket norr om uppsala känns ganska ickeexisterande. Det vet Federley också. Vad det handlar om är att försöka få en känsla av att Miljöpartiets politiker lägger skatter och avgifter på andra medan man själv kommer undan. Vore det så skulle jag också vara upprörd, men nu är det inte så.

Det förhåller sig nämligen så att till skillnad från Federleys eget centerparti så har Miljöpartiet väljare i Stockholm. Faktum är att medan Centerpartiet har sitt största stöd utanför städerna (men berätta inte det för en centerpartist, de blir jättesura när man för det på tal) har Miljöpartiet sitt största stöd inne i städerna.

Det handlar alltså inte om att Miljöpartiet lägger pålagor på andra än sig själva. Tvärtom så drabbas miljöpartiets väljare hårdare än t.ex. centerpartiets väljare. Även våra politiska företrädare i staden drabbas naturligtvis.

Det handlar alltså om att trängselavgifter inte bara är en fråga vi tror på, utan en fråga vi anser totalt nödvändig. Vi, som faktiskt bor här, är jävligt trötta på att det i rusningen tar en halvtimme att med bil förlytta sig en sträcka som det tar tio minuter att gå, bara för att man sitter fast på en motorväg. Vi är också jävligt trötta på att det slängs ut miljarder och åter miljarder på nya vägar, som inom några år ändå kommer vara lika trånga och jävliga som de nuvarande vägarna.

I väntan på trängselavgifter i Kalix kan man läsa Federleys mindre intelligenta inlägg här. Samt mer balanserade inlägg om en centerpartistisk miljöpolitik här.