måndag, mars 27, 2006

Fru Nuder tar friår - chockerande?

Mer expressen.

Tydligen har Nuders fru (Ingrid Carlberg), lika tydligen reporter på DN (oklart reporter för vad, knappast inrikespolitik, väl?), bestämt sig för att ta ut ett friår för att skriva en bok.

Min första reaktion var i likhet med artikeln, det vill säga "vad ska hon med friår till?" Men sedan funderade jag. Den reaktionen bygger ju på friåret som något sorts bidrag, något som bara ges bort av ren generositet från samhällets sida. Så är det ju inte.

Friåret gynnar alla inblandade, oavsett hur människorna mår eller hur mycket de tjänar. Naturligtvis tjänar samhället mer om den friårslediga är en lågavlönad arbetare i offentlig sektor som i och med friåret slipper sjukskrivas, men även i fallet Carlberg är det hela samhället som står som vinnare till slut.

För poängen med friåret är inte längre bara att människor ska må bättre och att arbetslösa ska få arbetserfarenhet, en av konsekvenserna av friåret har också visat sig vara att friåret ger fler "riktiga" jobb efter att friåret avslutats, samt kanske viktigast av allt: att rörligheten på arbetsmarknaden ökat.

Den utvärdering som gjorts av friåret har visat just detta:
"59% av de som avslutat sitt vikariat vid mätperioden fick någon form av fortsatt anställning på samma arbetsplats som vikariatet."
"Vid uppföljning efter avslutad friårsledighet rapporterar 14 % (N=1136) att de faktiskt bytt företag eller organisation och 22 % att de bytt arbetsuppgifter (N=1136). Bland dem som bytt arbetsuppgifter anger 74 % (N=241) att de tagit initiativ till bytet på egen hand och 22 % anger att arbetsgivaren tagit detta initiativ. Om vi ser till dem som är yngre än 50 år sker så har fler bytt företag eller organisation, 23 % har gjort så. Samma gäller för förändring av arbetsuppgifter och bland dem som är yngre än 50 år har 28 % angivit att de förändrat sina arbetsuppgifter. Däremot föreligger ingen skillnad i ålder när det gäller vem som tagit initiativ till förändringen."
Nya jobb och ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs i alla delar av ekonomin, även bland mer eller mindre välmående finansministerfruar.

Så att Nuders fru tar ut friår chockerar inte mig någonstans. Däremot blir jag riktigt chockad av att läsa att Nuder överhuvudtaget har en fru... Det inger hopp hos alla oss singlar!

3 kommentarer:

Johan Hellström sa...

Han har dessutom två barn!

Lennart Regebro sa...

Problemet med statistiken ovan är att den inte ens försöker jämföra med vad som hade hänt utan friår.

Friår ÄR ett års betalt semester. Så ja, det är ett bidrag man ger till folk utan motprestation.

14% har bytt jobb. Mjaha. 14% jobbomsättning på ett år, betyder en genomsnittlig arbetstid på 7 år. Är det verkligen signifikant mycket lägre än ett genomsnitt? Jag har då själv aldrig haft ett jobb längre än tre år, och jag har aldrig haft nåt friår.

59% av vikarierna får jobb. Jaha. Kostnaden för friåret räknas vara 1,5 miljarder. 10.000 skall få friår. Det innebär att 5.900 får jobb om ett år. Detta då till en kostnad av 1.500.000.000/5.900 = 250.000 per person. Eller 20 papp i månaden.

Varför ger man inte helt enkelt dom här pengarna till företagen, så dom kan anställa folk rakt av i stället? Det är billigare.

Nej, friåret är rejält urpuckat.

http://lennartregebro.blogspot.com/2005/11/friret-ger-vntat-resultat-en-massa.html

Tomas Melin sa...

Lennart.
71% av de friårslediga har jobbat mer än 10 år under samma arbetsgivare. De som tagit friår är också i mycket hög utsträckning sådana som har arbetsrelaterade förslitningsskador sedan tidigare, knappast den grupp som byter jobb mest. Naturligtvis är det talande för friåret att mer än en tredjedel antingen bytt arbetsuppgifter eller arbetsgivare helt i samband med friåret. Hur många procent i samma arbetsgrupp tror Lennart gjorde samma sak bland de icke-friårslediga?

Sedan vet jag inte riktigt vad du fått sifforna ifrån, men de är antingen felaktiga eller sammanställda för att vinkla friåret negativt. Naturligtvis innebär det en kostnad att en människa går ifrån sitt jobb under en period (oftast kortare än ett år), men denna uppgår inte till 20 000 i månaden per person. Snittfriårstagaren tjänade drygt 17000 innan friårsledigheten, varav man får ut cirka 64% under ledigheten. 11 000 alltså, i månaden per person blir kostnaden. Samtidigt så slipper man ju betala socialbidrag eller arbetslöshetsersättning för den vikarie som går in, så kvittar man det så blir kostnaden miminal.

Går man ett steg längre och ser då att så många mår så mycket bättre efter sin ledighet så ser man också att detta faktiskt innebär färre sjukskrivningar, det visar utvärderingen svart på vitt. Så frågan är egentligen inte alls "vad kostar friåret"? Frågan borde lyda "Vad kostar det oss att INTE ha friår?"

Friåret innebär fler jobb, färre sjukskrivningar och en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Urpuckat? Kanske. Effektivt? Absolut.