Att intervjua Carl Bildt

När man intervjuar någon finns det många saker att tänka på, många fel man kan göra. Ett av dessa fel, premissfelet, är att man ställer en fråga vars grundpremisser den man intervjuar inte håller med om. Det klassiska exemplet är frågan "har du slutat slå din fru?". Den frågan kommer ingen någonsin få ett vettigt svar på, förutsatt att vederbörande inte har en historia av hustrumisshandel förstås.

Ett annat exempel på premissfel är att lägga in onödigt värdeladdade ord i en fråga. Frågar man Fredrik Reinfeldt varför man genomför så stora försämringar i a-kassan så kan man vara säker på att man inte får något vettigt svar. Kanske ger Reinfeldt ett bra svar, fast på en annan fråga som han tycker att frågeställaren borde ställt. Kanske svarar han inte alls. Kanske börjar han invända mot ordvalet, och då är vi illa ute. Problemet vid premissfel som denna är att den intervjuade i det här läget antingen ifrågasätta frågeställningen, eller svara på någon helt annan fråga. I vilket fall som helst har man som utfrågare förlorat kontrollen över intervjun.

Carl Bildt är expert på att invända mot premissfel. Det är i största allmänhet svårt att hålla en intervju med Bildt utan att han hittar något att invända mot i frågeställningen.

Tomas Eriksson beklagar sig över Carl Bildts sätt att möta en intervju i TV4 (länk till filmklipp finns här). Tomas skriver:

"Den första strategin som man får lära sig när det gäller media är att när man blir utsatt för kritik om sitt personliga handlade är det bättre att erkänna och be om ursäkt, men den gamla Calle tycker det är bättra att tjafsa emot och inte låta reporterna prata till punkt."

Det Tomas upplever som att Carl Bildt "tjafsar emot" är egentligen att Bildt går till motoffensiv. Ulf Kristofferson, som intervjuar, börjar med att attackera Bildt för dennes agerande, men istället för att egentligen försvara sig börjar Bildt med att gå till motattack mot Kristoffersons intervjuteknik. Och det fungerar, för Kristofferson slår flera gånger under intervjun till reträtt. Det är naturligtvis helt fel sätt att möta Bildt. När man håller i en intervju och stöter på en motfråga eller när den tillfrågade själv kritiserar ordval eller dylikt så ska man inte börja försvara sig, utan fortsätta ställa frågan med en annan formulering.

En journalist inför en intervju förbereder sig ju med vilka frågor man ska ställa och vad man vill ha fram. Detta ska genomföras på en kort tid. Då ska man absolut inte ta tid på att med intervjupersonen diskutera varför man ställer en fråga som man gör eller svara på eventuella andra motfrågor som ställs, det är slöseri med tid helt enkellt.

Nå, så säger läroböckerna. Naturligtvis betydligt svårare att applicera i verkligheten, jag har inte klarat det om jag ställdes öga mot öga med Bildt. Eller någon annan som är till hälften så van att bli intervjuad. Men nu är det Ulf Kristofferson vi pratar om, honom kan man rimligtvis avkräva en högre standard.

Men även Ulf Kristofferson misslyckas kapitalt. När han påats av nyhetsankaret börjar han i cirka tolv sekunder med en kort inledning vänd mot kameran innan han vänder sig mot och tilltalar Carl Bild. Från det att han inleder sin fråga tar det inte mer än åtta sekunder innan han säger något som Carl Bildt inte håller med om.

Kristofferson (K): Carl Bildt. Fyra komma åtta miljoner kronor i vinst från ett bolag som har ett intresse av att hålla sig väl med regeringen. Du som är så erfaren politiker du måste väl inse ...
Bildt (B): (Avbryter) De har väl inte så mycket intresse av att hålla sig väl med regeringen i och för sig.
K: Det har de väl i och med att de ska bygga en gasledning.
B: (Avbryter) Nej de ska inte alls bygga en gasledning, det är en annan sak.
K: Via Gazprom...
B: ... nej inte alls...
K: ... som de är delägare i..
B: Inte alls. Men grundfrågan är en annan [...]

Och så börjar Carl Bildt berätta om vad som enligt honom är grundfrågan. Kristofferson har genom att börja bråka om något så oväsentligt som om huruvida Vostok Nafta har ett intresse av att "hålla sig väl" med svenska regeringen. Man undrar ju hur det är nödvändigt för den fortsatta intervjun att reda ut den saken... Kristofferson släpper sin frågeställning för att börja diskutera den här ickefrågan, och kastar därmed hela sitt intervjuupplägg överbord. Istället ger han Bildt möjlighet att strunta i Kristoffersons inledande fråga och Bildt får helt fritt spelrum att säga precis vad han vill.

Någon minut senare i inslaget försöker Kristofferson vinna tillbaka initiativet i intervjun och avbryter med att säga "nu pratar vi runt ämnet tycker jag" (något som Bildt f.ö. inte heller håller med om och låter undslippa sig ett "nä" innan han låter det passera). Direkt därpå ställer Kristofferson en förvånansvärt lång och invecklad fråga som inte är så mycket en fråga som en utläggning och ett försvar av hela kritiken mot Bildt. Redan där förstår vi ju att intervjun nu sker på Bildts villkor, snarare än Kristoffersons. Som om inte det vore illa nog finns det förstås massor i denna Kristoffersons lilla utläggning som Bildt invänder emot. Små ord som kunde undvikts men som Bildt hugger på som en kobra:

K: Grundfrågan är att det framstår som jäv, en del talar om det som en muta...
B: (Avbryter) Det framstår möjligtvis som det därför att...
K: (Bryter tillbaka) Du är Sveriges utrikesminister, du hanterar frågor som berör och får återverkningar på det här bolagets framtid... och då väljer du själv aktivt - för det var du som valde att utnyttja det här... Och samtidigt så tog bolagets styrelse ett separat beslut om att du skulle få de här optionerna...
B: (Avbryter) Nä, det är inga separata beslut..
K: Jo men det är ett undantag från grundregeln...
B: Nej, grundregeln är när ledamöter lämnar, det finns redovisat på deras hemsida. Men att tsituationen uppkommer i de frågor som du ställer, det grundar sig på [...]

Bildt har kollrat bort Kristofferson dels genom att invända mot att Kristofferson hänvisar till att det "framstår" som något, vilket förstås inte är samma sak som att det "är" på ett visst sätt. Sådana småord lägger Bildt märke till. På samma sätt biter Bildt ifrån när Kristofferson säger att Vostok Naftas styrelse fattat ett separat beslut om Bilds optioner. Bildt avbryter och säger att så inte var fallet.

Här gör Kristofferson felet att gå in i en jo-nej-jo-nej-lek. Bildt har rimligen högre trovärdighet i frågan om de finare detaljerna i styrelsens arbete än en journalist som helt uppenbarligen försöker sätta dit utrikesministern... Hade Kristofferson någon sorts bevis för att det fattats ett separat beslut så borde han tagit upp det. Hade han det inte borde han inte sagt det till att börja med, och framför allt inte börjat bråka om det när Bildt väl säger emot. Det slutar så klart med att Bildt inte svarar på frågan (om det nu alls var någon fråga) och får ytterligare fritt spelutrymme att ta upp vilka som helst perspektiv på ämnet som han önskar.

Sedan har Kristofferson en tio-femton sekunder där han visar hur det borde gå till. Bildt pratar om hur andra har uttalat sig i frågan och att det framkommit att han inte haft rätt till pengarna, som han säger är felaktig information. Då börjar Kristofferson avbryta Bildt bland annat genom att säga "nej", vilket Bildt i sin tur genast reagerar på och svarar "jo, det är felaktig information" igen. Kristofferson ändrar sig då snabbt till "jo, men om vi säger nu, vi konstaterar att du hade rätt till det här" för att lägga den frågan bakom sig, för att sedan också konstatera att det är Bildts eget beslut att utnyttja optionsrätten. Det påståendet är bra, för det håller Bildt med om. Sedan säger Kristofferson att Bildt själv fattat beslutet att "plocka ut pengarna", vilket Bildt inte håller med om, varpå Kristofferson snabbt omformulerar sig så att Bildt håller med igen. Tyvärr ställer sedan Kristofferson ingen vettig fråga, utan avslutar bara sitt påstående. Igen så att han låter Bildt få fritt spelrum att säga vad sjutton som helst.

Efter det tar det hela femtio sekunder, i ett inslag på drygt sex minuter, innan Kristofferson kommer in i matchen igen. Bild håller inte med om något han säger och accepterar inga frågor. Han behöver inte längre acceptera frågorna för Kristofferson har sedan länge förlorat kontrollen över intervjun. Det är Kristofferson som är uppjagad och nära på aggressiv, när Carl Bildt verkar avslappnad och stundtals road över de (till synes för honom) sanslösa anklagelser som Kristofferson slänger på honom.

Kristoffersons slutgiltiga Crash and Burn kommer därpå. Han får (får, inte tar) ordet av Bildt och ställer faktiskt några frågor som Bildt verkar villig att svara på. Det får dock inte Bildt eftersom Kristofferson ska fortsätta utveckla sitt resonemang (av någon anledning som övergår mitt förstånd):

K: Vi kan väl komma fram till frågan om egentligen handlar om: Tänkte du själv aldrig tanken att avstå? ... På grund av din särskilda position, hur känsligt det här är, att det kan uppfattas som jäv, att det ser ut som en gåva. Att till och med borgerliga ledarkommentarer ställer frågan om det här är en muta: "Är Bildt mutad?"
B: Nu börjar du ta in anklagelser om vad som är brott...
K: Jag redogör för... hur debatten sett ut.
B: Ja men du sprider uppfattningar...
K: (Avbryter) Jag kan väl inte hålla tyst om vad Expressens ledarsida har skrivit. .. Tänkte du själv tanken på att avstå?
B: (Avbryter) Nu är inte det här en intervju utan en politisk debatt.
K: Nä det är det inte....
B: Jo men det börjar lite bli det.
K: ... nä...
B: Du sprider olika uppfattningar som du vet är felaktiga. Du vet att vad du säger är felaktigt. Sedan säger du att du sprider det och så gömmer du dig bakom andra. Det har du din fulla frihet att göra. Men låt då mig klargöra att detta är fullt normalt. Borde jag avstått?...
K: (Avbryter) Carl Bildt, jag har inte sagt nåt som är fel, jag har bara refererat till vad andra skriver.
B: Får jag bara redogöra vad som gäller. [...]

Så var vi naturligtvis där igen. Bildt går vidare till att prata om nåt som Kristofferson inte vill att han ska prata om. Det intressanta är ju här att när Kristofferson avbryter för sista gången i avsnittet ovan så har precis Bildt ställt den fråga till sig själv som Kristofferson försökt ställa i flera minuter. "Borde jag avstått?" säger han, men hinner inte svara. Oerhört klantigt av Ulf Kristofferson.

Och just for the record: Jo, det går utmärkt att hålla tyst om vad Expressens ledarsida skriver. Jag gör det varje dag. Vill inte utrikesministern bry sig om expressen behöver han inte, speciellt inte när de tycker illa om det han gör. Det hajar inte Kristofersson utan verkar helt insnöad på att en borgerlig ledarsida kritiserar en borgerlig minister.

Men även om man tycker det är viktigt med Expressens ställningstagande, så behöver inte Kristofferson vara så defensiv. Istället för att "jag kan ju inte hålla tyst.." så kunde Kristofferson svara med "Tycker du inte att det är värt att notera att en borgerlig ledarsida anklagar en borgerlig minister för mutbrott?" Eller nåt sånt. Kanske hade det gått dåligt också, men vad som helst hade varit bättre än detta.

När sekunderna rinner iväg och Ulf Kristofferson inser att han inte har mycket tid kvar frågar han rakt ut om Bildt tänkt avstå från optionspengarna. Bildt svarar inte och Kristofferson ger någonstans upp. Men inte riktigt. Som avrundning tänker han våga sig på en tolkning för få visa på hur han uppfattar situationen. Han säger att "Som jag tolkar det tänkte du..."

Ödesdigert! Bildt blir till synes rasande och går ut i en våldsam attack på Kristofferson och TV4 om att de inte ska tolka utan ge honom rätt att ge sin version på saken. Efter att Kristofferson mottagit de sista smällarna tackar han Bildt för intervjun och antagligen också sin lyckliga stjärna för att den äntligen är slut.

Videoklippet borde man rama in och sätta upp på väggen, om det ni gick. Hur man klarar sig ur politiska knipor, advanced course.

Missförstå mig rätt, ingen som är politiskt engagerad låter sig nöjas bara med det här försvaret. Ulrika Messing kommer även fortsatt tro på hemliga överenskommelser med Vostok Nafta. Miljöpartiets språkrör kommer fortsätta kräva hans avgång. Jag kommer fortsätta anse att han borde ha avstått pengarna, även om han hade rätt till dem. Bildt lyckades inte visa att han utom något tvivel gjort helt rätt. Rent sakligt fanns flera motsägelsefulla poänger i hans resonemang. Men som retoriskt försvar från någon som försöker sätta dit en var det fulländat!

Sedan kanske inte det räcker. Annan mediebevakning kan göra Bildts position ohållbar ändå. Fakta i historien kan dyka upp som få retoriska knep hjälper mot.

Men om Carl Bildt fälls, så är det inte tack vare Ulf Kristofferson.

Andra bloggar om: Carl Bildt, Ulf Kristofferson, intervjuteknik, politik, samhälle, optioner, vostok nafta, mutor, media
Pingat till intressant.se