Dagens Media mot nya äventyr

Dagens Media är medievärldens just nu kanske hetaste tidskrift, efter artikeln där Niclas Rislund skriver om Niclas Rislund. Eftersom Dagens Media är en tidning om just media måste man ju då skriva om det. Så det har man gjort nu.

Värt att påpeka är att det inte är Niclas Rislund som skrivit uppföljarartikeln. Synd tycker jag, det hade faktiskt varit roligt om man drivit det så långt.

Det som är intressant är att Rolf van den Brink faktiskt tycker "han kunde frågan" är en såpass bra formulering att han låter det vara huvudförsvaret även i sin egen tidning. Jag var helt säker på att det var en misslyckad formulering över något stressat telefonsamtal. Det är ju en formulering som är så upplagd för hånfulla kommentarer och mer eller mindre lustiga ordvitsar att man inte vet var man ska börja.

En annan bortförklaring som Dagens Media har lagt med sin egen, tillrättalagda, version av händelsen är idén om att Dagens Media lät Niclas Rislund skriva om Niclas Rislund för att testa och utmana de journalistiska gränserna. Detta var Rolf van den Brinks försvar i kommentarerna till ursprungsartikeln, och det är alltså en del av försvaret även nu.

Jag tycker det är lite kul att Rolf van den Brink tycker det är positivt att vi ska tro att han suttit på sin kammare och funderat över rimligheten i att inte skriva nyheter om sig själv. Å andra sidan öppnar detta upp för nya möjligheter i framtiden.

Jag ser redan fram emot nästa vecka. Enligt obekräftade rykten ska Dagens Media då börja publicera påhittade citat och slänga in könsord på slumpmässigt valda ställen i sin artiklar. Naturligtvis bara för att "prova om man kan göra något sådant här och se vad det väcker för reaktioner".

Stay tuned. Dagens Media älgar vidare, ner för efterkonstruktionens underbara stig.

Andra bloggar om: Dagens Media, Niclas Rislund, Rolf van den Brink, mediekritik, samhälle
Pingat till intressant.se

Niclas Rislund ger oss senaste nytt om Niclas Rislund

Niclas Rislund är journalisten som blev dömd i hovrätten för att ha utgivit sig vara polis när han arbetade för Expressen.

Nu finns nyheter i ämnet. Niclas Rislunds ansökan om att ta upp saken i Högsta Domstolen har fått avslag. Detta vet vi tack vare att Niclas Rislund själv skrivit en artikel om det, till sin nya tidning Dagens Media. I artikeln skriver också Niclas Rislund att Niclas Rislund inte alls uppgav sig för att vara polis utan uppgav eget namn och ett nummer som går att spåra till Expressen.

Situationen är förstås absurd. Niclas Rislund skriver om Niclas Rislund, och inte helt oväntat menar då Niclas Rislund att Niclas Rislund är oskyldig. Det hela är surrealistiskt. Men det blir bättre.

För kommentarerna till artikeln blir förstås många och hånande. Chefredaktören för Dagens Media, Rolf van den Brink, känner sig manad att kliva in i handlingen och förklara tidningens agerande. Han säger då bland annat att Dagens Media inte ska "upprätthålla forntida förhållningssätt till journalistik utan att utmana dem och våga visa nya angreppssätt".

Det tycker jag är kul. Nya angreppssätt inkluderar alltså att låta folk rapportera om sina egna brott.

Fast så menar han förstås inte. Egentligen. För i DN förklarar han vad som egentligen låg bakom beslutet:

"Vi hade en pressläggning och ont om folk och vi ville snabbt få ut den här nyheten. Niclas var tillgänglig, han kunde snabbt göra jobbet för han kunde frågan."

Bortsett från den mycket roliga eufemismen uttalandet "han kunde frågan" utgör så är det uppenbart. Dagens Media sket i alla journalistiska principer och publicerade uppgifter som fallit i svenskt domstolsväsense som fakta. För att man har bråttom och snålar.

Riktigt pinsamt blir det när man också inser att Rolf van den Brink har en krönika uppe som handlar om just det här. I krönikan "Sch... schulman shejk of the journalistfejk" skriver vand den Brink om det han kallar "Journalisten som self made nyhet" om journalister som ser sig själva som en nyhet och går igång på sig själva i nyhetsflödet. Han skriver:

"Det finns inget som journalister går igång på så mycket, som när det skrivs om dem själva. Det är begripligt. Den våtaste av drömmar. Du skapar en nyhet om dig själv, du får en nyhet och får ära och berömmelse. Det är DU som ÄR nyheten. [...] Det här borde vi journalister bli bättre på. Världen behöver ständigt fler nyheter."

Fler nyheter av och med Niclas Rislund, då uppenbarligen.

Dagens Media, för er som trodde att det var en seriös mediegranskande tidning. Inte då. En kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Och just nu heter den svagaste länken Niclas Rislund.

Läs också SVD:s och Resumes artiklar.

Andra bloggar om: Dagens Media, Niclas Rislund, Rolf van den Brink, mediekritik, samhälle
Pingat till intressant.se

Någon måste avgå

Personnumren håller på att ta slut.

Någon måste avgå. Nu. Vem är personnummersansvarig i regeringen?

Forsmarks VD

Många miljöpartister har först krävt och sedan glatts åt att Forsmarks VD avgår. Det tycker jag är lite skumt. Hela vår politik går ju ut på att kärnkraft är dåligt och farligt i sig. Om det bara bygger på vilken VD kärnkraftverket har så borde ju stora delar av vår argumentation i den frågan revideras kraftigt.

Gröna bloggar rule the school

Punkt se här i Stockholm har idag en liten artikel om politiker som bloggar. Själva artikeln handlar mest om Roger Mogert (s), som för övrigt har en mycket rolig och läsvärd blogg.

Därpå följer en lista över politiker som bloggar. Utbudet där är ju ganska stort, minst sagt. Men av sju stycken politiker är tre stycken miljöpartister. Det är Yvonne Ruwaida, Zaida Catalán och jag själv. Jag påstås dock fortfarande vara språkrör för GU Sthlm, vilket är kul men åtminstone fyra månader försent. Man undrar ju var de fått den uppgiften ifrån? Jag kanske är kändis hos gratistidningarna, eller så har de kollat nån källa som är ouppdaterad. Om någon vet var på internet det fortfarande påstås att jag är GU-rör så hör av er.

I övrigt är de fyra ickegröna bloggarna Erik Sjöstedt (kd), Fredrick Federley (c), Anna König Jerlemyr (m) och Johan Sjölander (s). Eftersom Johan är Hässelbybo (vilket också nämns i listan) blir också antalet Hässelby-bloggar överrepresenterat, vilket förstås är positivt.

Man kan ju inte låta bli att undra över redaktionens fördelning på den här listan. Det är uppenbart att man har försökt sig på någon form av spridning. Alla partier utom Folkpartiet och Vänsterpartiet är med, och olika uppdrag är väl representerade, t.ex. riksdagen (Federley och König), landstingsfullmäktige (Sjölander) och kommunfullmäktige (Ruwaida och Catalán). Dessutom står två stycken som ungdomsförbundare istället för partister, vilket kan vara en tanke. Även om det förstås inte stämmer helt, jag är ju som sagt inte ungdomsförbundsrör längre, men ändå. Även könsfördelningen är någorlunda, tre kvinnor och fyra män. Fast om man räknar med Mogert i huvudartikeln blir det ju förstås 3-5.

Däremot får ju valet av bloggar en att undra. Varför just dessa? Bortsett från att tre gröna bloggar verkar lite overkill är valet av Erik Sjöstedt underligt. Sjöstedt, är enligt sin egen blogg är ordförande för Kd på Lidingö och politisk sekreterare för Kd i Södertälje. Varför valde man att ha med just honom, snarare än Ella Bohlin exemeplvis? Det är oklart, men jag gissar att det har att göra med de fina bilderna på hans blogg. Undrar om han gör dem själv?

En möjlig tolkning är ju också att listan är en rent kvalitativ topplista och att jag, Yvonne och Zaida helt enkelt har tre av de sju bästa politiska bloggarna.