Terror och motterror

Ibland har jag svårt att förstå vissa människor.

Terrorbombningarna i London. Visst, det var en stor grej som skärrade många. Men ibland mår jag dåligt av hur medialogiken får genomslag bland människor. Löpsedlarna såg ut om tredjevärldskriget brutit ut, tidningarna tryckte extraupplagor et cetera ad nauseum. Naturligtvis hoppade de politiska bloggarna på trenden. Det ska sörjas och uttalas hur hemskt det är, offentligt. Samtidigt ska man helst säga nåt fint om att terrorismeninte får tillåtas påverka våra liv eller bla bla bla...

Man blir så trött av att läsa sådan antianalytisk smörja. Man undrar ju vad de tänker på som skriver skiten? Förstår de inte att de styrs av den Hollywood-gen vi alla har nuförtiden? Vi har alla nu en känsla av hur saker hade gått till om det var film. Och alla vill vi vara med på film. Därför blir alla tal och skriverier i ett läge som detta såsom det hade varit höjdpunkten i en amerikansk B-film. Svulstigt, emotionellt och etttjockt, oljligt lager präktighet.

Men jag kan trots allt köpa det. Många av de som skrivit har faktiskt haft bekanta eller dylikt på plats, vilket naturligtvis försvarar en hel del.

Vad jag mår riktigt förbannat dåligt av är de som är så uppe i den nya världsordningens logik att de hoppar på dem som faktiskt kommer medriktiga tankar.

I ett av Ali Esbatis inlägg polemiserar han mot Lars Leijonborgs idé om att sätta in försvaret mot civilbefolkningen för att "skydda" dem mot terrorattacker. De ungefär en miljon kommentarer som kom på inlägget attackerar Ali för att inte hedra offren tillräckligt, och för att
därigenom på något absurt sätt stödja terrorismen. Läs gärna, men inte om du ätit precis.

Sedan håller jag inte med Ali om allt han skriver, det är ju i vanlig ordning skruvat till att vara sådär riktigt förbannat som bara Ung vänstrare kan vara. Däremot kan man undra över vad Leijonet tänkte när han vill slänga in militären? Ponera att några bomber sprängs i Stockholms
tunnelbana. Vad ska militären göra då? Springa ned i tunnlarna och skjuta lite? Skicka upp några snipers på hötorgsskraporna? Kanske kasta kottar på varandra i vanadislunden?

Nej, vi behöver inte sätta in vapen mot folket för att skydda dem. Däremot behöver vi ett nytt försvar, ett försvar som kan hjälpa till efterkatastrofer likt denna. Detta försvar behöver inga gevär eller bomber.

Jag vet inte hur Leijonet kom till sin slutsats. Men jag har en teori. Ett tips sålunda till Leijonborg: Umgås mindre med Major Björklund!