torsdag, juni 30, 2005

Landstingspolitiker, aka SL(av)-drivarna

Jag har sedan en tid tillbaka påbörjat ett sommarjobb hos citypendeln. Nu
efter precis avslutad treveckors (!) utbildning känner jag för att prata
av mig lite.Under utbildningens gång har en sak stått klart. SL är inte
populära hos citypendelns personal. Lite hårddraget skulle man kunna påstå
att citypendeln är djävulens reinkarnation. Något mindre hårddraget skulle
man kunna påstå att SL helt enkelt är onda. "Det är inte vårt fel, det är
SL" har säkert många resenärer hört i samtal med en entrepenörsanställd
(SL:s entrepenörer är t.ex. citypendeln och connex).

Detta är för mig lite smålustigt, att höra varenda människa inom
Citypendelns organisation, som jag stött på, avge samma klagobön över de
bullor SL utfärdar. Dock är det inte helt utan anledning. Citypendelns
uppdrag gentemot SL är tveeggat. Dels ska man vara vänlig, ge service och
göra resenärerna glada. Dels ska man ta betalt, tvinga folk som har
betalat att visa färdbevis och vara ett hinder för resenärernas väg till
tågen. Naturligtvis är det i princip omöjligt att fullgöra båda uppdragen.

Anledning till denna kluvenhet kan sammanfattas i ett enda ord. Plankarna.
För oss på stationerna är inte de som faktiskt plankar något vi bryr oss
om. Om du går förbi en spärr och helt sonika hoppar över så är chanserna
stora att spärrvakten inte kunde bry sig mindre (vilket f.ö. är en
anglicism. Jmfr "couldn't care less"). Om du däremot försöker ta dig
igenom spärren utan akrobatiska konster genom att flasha ditt giltiga
månadskort (som du betalat dyrt för) för spärrvakten, då jävlar ska vi
rycka in. Inte öppna spärren! Helst ska vi tvinga dig att dra kortet i
kortläsarna, och på så sätt släppa in dig själv. Näst helst ska vi be dig
ta ditt pick och pack och masa dig till spärrkuren så att vakten får titta
närmare på kortet. Det kallas "intäktssäkring". En eufori för "låta folk
betala dyrt för att SL ska kunna tvinga sina entrepenörer att jävlas med
dig".

SL har helt enkelt dille för det här med att stoppa folk genom att bygga
hinder. Helst hade man nog velat ha taggtråd och minfält framför
pendeltågsstationerna också, men det blev för dyrt. De riktigt gamla
spärrarna visade sig vara för lättpenetrerade, varje barnunge vet ju hur
man tar sig förbi sådana. Därför har det tagits fram nya, flashiga,
spärrar som är (för de flesta) för höga för att hoppa över. Dessa används
främst i tunnelbanan såvitt jag vet. Problemet med dessa var att ungefär 3
minuter efter att de installerats visste folk hur man skulle ta sig igenom
dem också. Svårare, javisst, men knappast svårt. Ta rygg på någon som drar
sitt kort och du är igenom. Förvisso piper det lite, men vem bryr sig om
det? "Nej, hjälp det piper. Då struntar jag nog i att planka." Knappast...

SL måste vakna. SL måste inse att deras spärrar inte stoppar dem som SL
vill stoppa. De som faktiskt vill planka och anstränger sig för den sakens
skull kommer förbi oavsett. (Kanske om man byggde en ny berlinmur kring
varje tågstation att det skulle tvinga alla att betala, men nu lever vi
inte 1961 utan 2005. Att bygga murar är inte längre hett.) Allt dagens
spärrar gör är att utgöra hinder för de trafikanter som faktiskt betalar.
Ett irrationsmoment i invidens vardag som inte gynnar någondera part.

Nu ryktas det om att SL ska utöka spärrlinjerna. Så kallade "smart cards"
ska införas som man måste uppvisa (eller dra i någon automat antar jag)
både på in och på utvägen. SL tror sig alltså kunna lösa problemen genom
att bygga nya spärrar. Nej. SL borde istället göra precis tvärtom. Slopa
spärrarna helt. Ta bort dem bara. Sätt sedan alla de som har som sitt yrke
att tvinga folk att betala som kontrollanter på tågen istället. Det är
nämligen där skon klämmer på riktigt. Så länge risken att åka fast i
biljettkontroll är försumbar, då kommer folk att planka. Den dag den
risken istället blir överhängande, den dagen kommer också plankningen att
i mycket stor utsträckning höra upp. Så enkelt är det.

Det behöver inte betyda att man varje dag eller varje resa ska viseras.
Det räcker, tror jag, med att man var 5:e - 10:e gång råkade ut för
kontrollanter på det tåg man själv sitter, för att man skulle inse att man
löper stor risk för att åka dit själv.

Att slopa spärrarna, med kraftigt ökad biljettkontroll, skulle alltså
förenkla för de som åker och betalar, och försvåra för dem som åker utan
att betala. Så enkelt är det.

Well, det var det problemet. One problem down, 843'345 to go. Nu till
världssvälten... hmmm.

Inga kommentarer: