Forsell skriver:
"I vanliga länder brukar regeringsmakten skifta mellan valen. I Sverige har ett enda parti lyckats abonnera på makten under 65 av de senaste 74 åren utan att oftast ha haft en majoritet av väljarna bakom sig.Naturligtvis tycker Forsell att den här nya vägen ska vara så många år som möjligt av borgerligt styre, men bortsett från det är ovanstående det mest förnuftiga någon skrivit på flera månader nu.
Vi har styrts så länge av socialdemokraterna att en och annan nog hade glömt bort att regeringsmakten är någonting som man inte kan prenumerera på utan måste vinna var fjärde år. Att då och då förlora är i det sammanhanget ingenting konstigt. Det är tvärtom en del av vår demokrati.
Tills i söndags var Sverige "den demokratiska enpartistaten" för att citera en tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter. Låt oss nu hoppas att Sverige en gång för alla har slagit in på en ny väg. "
Idén om att maktskifte är lika med jordens undergång är patetisk. Till och med idén att fyra år av borgerligt styre ens skulle göra någon som helst negativ skillnad på lång sikt är naiv, i bästa fall.
Anders Wallner skrev på valdagen ett inlägg om vad som skulle gå fel om alliansen tog makten. Djurskyddsmyndigheten läggs ned, friåret försvinner, den gröna skatteväxlingen fortsätter inte. Istället kommer vi få vårdnadsbidrag, subventionering av hushållsnära tjänster och fortsatt kärnkraft.
Jaha? Så världen går under för att vi under några år inte har en djurskyddsmyndighet? Det är ju inte så att den har trollat med knäna och räddat världen hittills. Friåret har naturligtvis varit positivt, men nog kan man konstatera att himlen inte faller ner över fyra friårslösa statsbudgetar. Vad gäller den gröna skatteväxlingen så är det naturligtvis tråkigt att den stoppas, men även om den skulle växlas tillbaka (vilket verkligen inte är troligt) så blir effekterna i det långa loppet små.
De tre övriga frågorna är ännu tydligare. Från ett grönt perspektivt är det helt rimligt att ifrågasätta om konsumtion av tjänster ska beskattas alls. Mp står inte lika långt från (olika förslag liknande) vårdnadsbidrag som vänsterpartierna gör. Och vad gäller kärnkraften så är det väl tydligt för alla inblandade att den inte hållit på att avvecklas så här långt heller.
Naturligtvis kommer inte de närmaste fyra åren gå i det gröna tecken. Sverige 2010 kommer vara mindre grönt än det hade varit med ett miljöparti vid makten. Men det kommer inte vara såpass mycket mindre grönt att det gör skillnad. Tvärtom öppnar ett regeringsskifte också makten för vidare gröna förändringar i framtiden.
Socialdemokraterna blev Sveriges största parti även detta val. Detta trots att man överhuvudtaget inte drev någon politik alls, under hela valet. Till och med på sina egna valaffischer attackerade man motståndarna, istället för att lägga fram egna idéer. Som partiet som lett enpartistaten Sverige sedan parlamentarismens införande har man inte bara konsoliderat sin maktställning, man har dessutom cementerat grunden till makten, täckt den i oändliga lager makadam, toppat med betong och asfalt och sedan lagt sig som ett kilometertjockt täcke av politisk istid ovanpå.
Grön politik kräver demokrati. Demokati kräver pluralism. Pluralism kräver maktskifte då och då. Ekvationen är enkel.
Blå politik är inte grön och kommer aldrig vara det. Men samma sak gäller röd politik. Vi behöver inte jubla över maktskiftet. Men vi behöver inte heller gå på vänsterns Harmagedonpropaganda. Istället måste vi gå i stark grön opposition och ge borgarna en match på deras egen planhalva. Attackera borgarna när deras småföretagarpolitik inte håller måttet. Attackera dem när de tre små partierna misslyckas med att driva igenom en mer human flyktiongpolitik. Attackera dem när de väljer att centralisera makten till bryssel istället för att decentralisera den till medborgarna. Visa att grön politik är så mycket bättre för en solidarisk frihet än vad blå politik någonsin kan vara.
Men framför allt: uppmuntra alla steg för att minska det socialdemokratiska stålgreppet över det politiska sverige. Det klarar nog inte alliansen på fyra år, men man kan komma en bit på väg. Och öppna dörren för en grön revolution på riktigt. 2010.
Andra bloggar om: val2006, valanalys, miljöpartiet, johan forsell, anders wallner, politik, samhälle, gröna visioner
Pingat till intressant.se
1 kommentar:
Väl rutet. Det var på tiden att sossarna fick sitta lite på avbytarbänken, och jag är förvånad att fler från mp och v inte tänker som du. Det behövs lite tid för omvärdering och fundering också :)
Skicka en kommentar