måndag, december 25, 2006

Kubansk sjukvård

Dagens SVT-notis är iontressant. En spansk specialistläkare ska alltså ha åkt till Kuba.

Det är intressant. För Kuba brukar ju av dess vänner framhållas som ett föregångsland inom sjukvården.

lördag, december 23, 2006

Frihet o rättvisa, finalen

Jakop har nu svarat igen i diskussionen om frihet och rättvisa. Tyvärr bemöter han inget jag faktiskt tycker, utan refererar till mig i missförstånd och lösryckta fraser utan sin kontext. Det känns alltså inte så intressant. Poängen i mitt tidigare inlägg har ju inte varit att vi måste ha 100% frihet, utan att det måste finnas en baland mellan frihet och exempelvis trygghet. Det innebär att man ibland får leva med att få gå igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen, ett exempel som Digitus Dei tog upp i kommentarerna till mitt första inlägg i den här frågan. Det är inte på något sätt ett exempel som står emot mitt resonemang, vilket också gäller för exemplen i Jakops inlägg.

Poängen i mitt resonemang är alltså att vi behöver Frihet i precis lika stor utsträckning som vi behöver Trygghet, Jämställdhet eller Rättvisa. Vad jag invände emot var att man i eurobarometern valde att ställda begreppen mot varandra och tvinga fram en rangordning. En sådan rangordning blir i mitt perspektiv meningslöst eftersom de alla behöver varandra i lika stor grad.

Mer intressant är då att Jakop beskriver mig som "höger". Högervänsterskalan och jag är inte riktigt kompatibla, det går inte att placera in mig på ett ställe på den. Istället står jag u vissa frågor lite mer till höger, och i andra lite mer till vänster. I alla fall befinner jag mig på ett spektra runt centrum av skalan.

Detta är förstås förvirrande framför allt för andra partier. För vänsterpartister upplevs jag ofta som djupt höger, för liberaler som mycket vänsterinfluerad. Helt enkelt eftersom de fokuserar på olika saker i min retorik.

Politiskt är jag grön, miljöpartist om man så vill. Jag är inte mer "höger" eller "vänster" än partiet utan har alltid legat skrämmande i linje med partiprogrammet. Så om nu Jakop tycker att jag är "höger" så säger det mer om honom än det gör om mig. Vilket det ju också gör, eftersom han själv säger sig vara "vänster".

Själv lämnar jag helst hela den skalan bakom mig, den är grund och säger inget väsentligt om politiken bortom de gamla klasskampstjafset.

fredag, december 22, 2006

Rättvisa vs Frihet, revisited

Jakop har redan hunnit svara på mitt tidigare inlägg om trygghet, rättvisa, jämställdhet och frihet. Det är kul, för då får jag möjligheten att bemöta och klarifiera.

Jakop påstår till att börja med jag är hans "ideologiska antagonist". Så är det nog inte riktigt, förutsatt att han inte känner sig antagoniserad gentemot större delen av partiet. Säkerligen lite av ett skämt, men det präglar hans tolkning av mitt inlägg.

Jakop skriver:
"Med detta som bakgrund tar han sen steget vidare till att hävda att när frihet ställs mot rättvisa, så går frihet före"
Vilket alltså är en feltolkning, kanske då beroende på att Jakop förväntar sig en sådan hållning från min sida. Min åsikt är dock att frihet, rättvisa, trygghet och jämställdhet med nödvändighet går hand i hand. Min poäng var att man inte kan försaka friheten för att vinna något av de andra. Jag ska försöka förklara varför samtidigt som vi följer Jakop vidare i hans argumentation.

Jakop beskriver teorin om de positiva och negativa friheterna, att positiv frihet är "frihet till" och negativ frihet är "frihet från":
"Den positiva frihetsynen innebär kort att man är fri när man har möjlighet att genomföra det man önskar. Att man är fri att förverkliga sig själv. Kort kan man säga att negativ frihet är frihet från tvång."
Men sedan säger han:
"Jag är villig att minska mängden ‘frihet från’ om det ökar mängden ‘frihet till’."
Jag menar att ett sådant resonemang blir absurt. Att man skulle kunna öka friheten att göra vad man vill genom att minska friheten från tvång innebär ju med nödvändighet att man anser att tvång ökar möjligheten till att göra som man önskar. Det är ett orimligt resonemang.

På samma sätt förhåller det sig med trygghet, jämställdhet och rättvisa. De kan aldrig ställas i motsats mot frihet eller anses vara viktigare än frihet eftersom de behöver frihet för att finnas.

Trygghet utan negativ frihet är en omöjlighet, eftersom det skulle innebära trygghet i att man ständigt utsätts för våld eller hot om våld. På samma sätt som trygghet utan positiv frihet är omöjlig eftersom det vore en trygghet i att inte kunna göra det man önskar. Båda resonemangen är ohållbara.

Och lika ohållbart blir det om man för in rättvisa eller jämställdhet istället för trygghet ovan. Jämställdhet genom våld? Rättvisa genom att ingen kan göra det man vill? Nej, det är inte möjligt.

Det fungerar också åt andra hållet. Frihet är inte möjligt utan rättvisa, jämställdhet eller trygghet. En kvinna är inte fri innan hon är jämställd med mannen (om mannen är det kan man diskutera). En person oavsett kön är inte fri om en lever utan trygghet, ständigt i rädsla för fysiskt våld eller ekonomiska bekymmer. Ingen människa är fri i ett rättssystem som är korrupt.

Frihet kräver rättvisa, jämställdhet och trygghet. Men rättvisa, jämställdhet och trygghet kräver också frihet. Så enkelt är det.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Pingat till intressant.se

Seminariumbilder

På en gång kommer också bilder från GU Västs demokratiseminarium 8-10 december. Här hittar ni alla bilder.

Nedan följer de bästa bilderna, om jag får välja själv. Det är uppdelat i två sektioner. En sektion för själva seminariet, och en för... efteråt.

Själva seminariet
Joi spexar.

Therese imponerar med korttrick.

Tukia tar det lugnt.

Linnea sover i en kundvagn.

Therese och Linnea kramas.

Matdags.

Anna antecknar (eller nåt) när Alex föreläser.


Efteråt
Johan, Joakim, Agnes o Lia myser hemma hos Joakim o Lia i Örgryte.

Joakim i kilt på Paddingtons.

Närbild på Lia.

Johan "pratar" i telefon.

torsdag, december 21, 2006

Bröllopsbilder

I oktober skulle jag, Kristin och Elina och Elinas Simon upp o bevista Lenas bröllop uppe i Luleå. Nu ligger bilderna uppe. Tyvärr bråkar min gamla bildvärd, textamerica, med mig, så nu har jag gått tillbaka till Flickr.

Nåväl, här kommer i vanlig ordning mina tips om de bästa bilderna. Jag delar in resan i olika delar, för att göra det mer förståeligt för er. Alla bilder hittar ni här.

Resan upp/Kidnappningen
På vägen upp stannade vi till i Skellefteå för att hämta upp Kristins David. Så här höstfint var det hos honom.

Väl uppe i Luleå kidnappades Lena för någon sorts möhippa. I brist på annat att göra samt kanske i brist på andra damer att deltaga var jag, Simon, David och moderatJonas med i festligheterna också. Så här fin blev Lena iaf när vi klätt ut henne.

Lena som levande jukebox.

Bra bild på glad Lena.

Hela gänget.

Elina konferencierar jukeboxen på Lules gator. Notera "musikanläggningen".

Elina och Simon intervjuar en motvillig Luleåbo. Och en till.

Elina konferencierar lite mer.

Simon och Elina sötar sig.

Lena lyfter på kjolen för att sälja sina behag. Ja, godisarna alltså.

Nästan hela gänget kring matbordet.

Grönisar dyrkar moderat.

Kul vägskylt utanför kåren i Luleå.


Brölloppet/Efterfesten
Lena och Mats vid podiet.

Det är oklart om det är det kastade riset som gör att Mats ser så lycklig ut, men lycklig var han nog.

Elina, Kristin och Jimmy kramar om brudparet med början här och några bilder framåt.

Familjefoto.

Väldigt kul bild på ett litet barn och en hund.

Elina, Lena o Kristin.

Jimmy o Lena.

Och för den som enbart är ute efter bilder där jag är med hittar man det här, här och här.

Trygghet, Jämställdhet och Rättvisa. Eller Frihet?

Okej. För tredje gången på kort tid skulle jag vilja blogga med referens till Johan Norbergs blogg. Visst att hans blogg ofta innehåller matnyttigheter, men det ska ju inte gå till överdrift så här...

Hur som helst. Nu senast hänvisar han till opionionsundersökningen Eurobarometern där bland många frågor följande ställts:
"We need more equality and justice even if this means less freedom for the individual."
På denna fråga svarar 55% av svenskarna ja. Men det är inte det extraordinära. Tvärtom kan man anse det vara ett ganska uppenbart resultat i resterna av det som Filip&Fredrik så klockrent kallat DDR-Sverige. Det oväntade är att vi därmed är mer negativa till detta påstående än EU-genomsnittet. Ett genomsnitt där 64% säger ja. Mest positiva är av någon anledning Portugal med 80% ja-svar.

Sverige ligger alltså i botten av denna frihetsförsakelsens europaliga (vilket får Timbro att hoppa och skutta av glädje). Längst ner finner vi Nederländerna där "bara" 46% skulle försaka friheten för att vinna jämställdhet och rättvisa. Sedan kommer de nordiska EU-länderna med Danmark på 48% och Finland på 50% innan Sverige. Noterbart är också att det 1984-inspirerade Storbritanien ligger femte sist med "bara" 56% positiva.

Naturligtvis är resultatet orimligt att dra några slutsatser utav. Bland annat därför att frågan är underligt ställd. Olika friheter är naturligtvis olika viktiga, Så länge man inte vet vilka personliga friheter som eventuellt kan dras in kan man inte heller ta ställning till om man vill dra in dem. Det är exempelvis svårt att tro att en betydande majoritet av invånarna i de forna öststaterna skulle vilja gå tillbaka till en socialistisk diktatur, även om denna skulle kunna ge de facto jämställdhet. Hade vi däremot kunnat uppnå total jämlikhet och rättvisa genom att inskränka rätten till äventyrsbad så hade nog många visat sig positiva. Frågan tar inte hänsyn alls till att vilka friheter som kan tänkas ryka, vilket gör den ganska ointresant.

Men visst finns det också en faktisk opinion bakom resultatet. Det kan vi inte minst se i det faktum att både vänster- och högerpolitiker ute i Europa precis som här hemma förespråkar en ökad centralisering och en ökad kontroll av individen, i påstått syfte att skapa en större jämlikhet, trygghet eller rättssäkerhet.

Mig påminner det om ett citat (jag har glömt vem som sa det, någon som vet?):
"De som är beredda att offra frihet för att få lite trygghet förtjänar ingetdera och kommer att förlora båda."
Det gäller trygghet ställt mot frihet, men det går naturligtvis lika bra att föra in jämställdhet eller rättvisa i trygghetens ställe. Ett samhälle utan frihet kan inte vara rättvist, jämställt eller tryggt. Det kommer bara vara ofritt.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Pingat till intressant.se

onsdag, december 20, 2006

SL Access

SL Access är SL:s nya system för betalning inom kollektivtrafiken i storstockholm. Systemet ska inte införas förrns om nåt år, men nu börjar informationspamfletter och andra infosatsningar dyka upp. På flera ställen har också nya accessläsare installerats.

Jag är helt för det nya systemet. Det innebär i korther att de nuvarande magnetkort och enkelbiljetter försvinner och man istället använder ett digitalt avläsningsbart kort som man laddar.

En sak slår mig dock. I all information jag läst står det att kortet ska läsas av på en kortläsare. Läsaren ska känna av om det finns en giltig biljett på kortet. I en broschyr står också att man ska kunna ladda kortet med ett visst antal resor. Problemet är ju bara att när zonsystemet slopas så beror biljettpriset på hur långt man åker. En simpel kortläsare kan helt enkekt inte veta vart man ska.

Visst finns det sätt att lösa detta. Såvitt jag kan se är dock alla förknippade med problem.
Ett sätt att lösa det vore att man måste läsa av sitt kort både vid inpassering och utpassering i tunnelbanan och på pendelstationerna. Samt både när man går på och av en buss.
Det skulle dock kräva att man byggde om väldigt många stationer, i varje fall inom pendelsystemet. Redan idag är det regelrätt kaos när stora delar av ett tåg går av på samma ställe, exempelvis vid centralen, jakobsberg eller flemingsberg. Om alla ska behöva läsa av sitt kort för att komma ut kommer livet för dessa pendelresenärer bli olidligt.
Ett annat sätt att lösa det vore att man vid kortläsaren knappar in vart man ska. Detta kräver att man installerar maskiner på varje station där man kan välja vart man ska åka. Sedan kan man passera spärren inom en timme. Detta synes mig den enklaste lösningen, men det innebär ändå extra krångel för resenären.

Det är uppenbart att ett zonsystem inte är optimalt för det nya smartkortssystemet. Det är därför extra tråkigt att den nya landstingsmajoriteten slopar enhetstaxan. Ett enhetligt prissystem har många fördelar, men i samband med ett smartkortssystem är det oslagbart. Det blir en enkel avläsning av kortet, eftersom det helt enkelt inte spelar någon roll vart man ska.

Den borgerliga majoriteten avskaffar enhetstaxan för att den är för dyr. Nu inför man istället ett smartkortssystem som kräver ytterligare dyra investeringar, samtidigt som det innebär mer krångel för resenärerna. Men inget ont som inte har något gott med sig. Efter ett par år med zonsystemet kan vallöfte om enhetstaxan ensamt vinna tillbaka landstinget 2010!

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Pingat till intressant.se


måndag, december 18, 2006

EU går åt fel håll

Ett "smalare och vassare" EU, och ett EU som "fokuserar på rätt saker". Det är vad sex nyanser av grått utlovar när det är partipolitisk EU-diskussion. Bra då att det finns partiobundna liberaler som vågar säga att EU inte visar några som helst tendenser på att gå åt det hållet, utan tvärtom går åt fel håll.

Nog för att det känns lite jobbigt att detta innebär två inlägg på raken som hänvisar till Johan Norberg, men en del saker är för bra för att missa.
Norberg skriver:
For all the talk of streamlining and simplifying, the EU is moving in the wrong direction - fast. Via Open Europe I learn that 12 000 of the 22 000 pieces of legislation on the EU statute book have been introduced since 1997. So this is the EU´s historical regulatory speed:
1957-1997: 250 pieces of legislation per year.
1997-2006: 1 333 pieces of legislation per year.

fredag, december 15, 2006

Världen är inte ett schackbräde

Lokal produktion är viktigt inom Miljöpartiet och andra gröna kretsar. Vi hävdar ofta att långväga transport av allehanda konsumtionsvaror tär på jordens resurser i alltför stor utsträckning och att svaret blir att "tänka globalt och agera/konsumera lokalt". Via Johan Norberg får jag nys om en Economist-artikel, som visar på att det inte alltid är så enkelt.
"The DEFRA report, which analysed the supply of food in Britain, contained several counterintuitive findings. It turns out to be better for the environment to truck in tomatoes from Spain during the winter, for example, than to grow them in heated greenhouses in Britain. And it transpires that half the food-vehicle miles associated with British food are travelled by cars driving to and from the shops. Each trip is short, but there are millions of them every day. Another surprising finding was that a shift towards a local food system, and away from a supermarket-based food system, with its central distribution depots, lean supply chains and big, full trucks, might actually increase the number of food-vehicle miles being travelled locally, because things would move around in a larger number of smaller, less efficiently packed vehicles.

Research carried out at Lincoln University in New Zealand found that producing dairy products, lamb, apples and onions in that country and shipping them to Britain used less energy overall than producing them in Britain. (Farming and processing in New Zealand is much less energy intensive.)"
Johan Norberg uppmanar oss istället att "eat locally, buy globally". Det är förhoppningsvis inte helt allvarligt menat, i vilket fall det förstås vore väldigt förhastat. Att vissa produkter är mer effektivt producerade längre bort betyder ju inte att det alltid är så. Motsatsen är nog lika ofta sann, om inte oftare.

Man kan dock slå fast att det sällan finns en enkel sanning, och att världen inte är svart- och vitrutig.

(titeln på detta inlägg är snodd från titeln på Sillens blogg, men det är okej för det är en jävligt bra titel)

Andra bloggar om: , , , , , ,
Pingat till intressant.se

fredag, december 08, 2006

demokratisemimarium.

Jag sitter nu på ett tåg till göteborg. På schemat står ett skönt seminarium om gröna perspektiv på demokrati. Och träffa lite sköna grönisar. En skön helg helt enkelt.

youtube-korre

Metro rapporterar att man nu har en youtube-korrespondent, som ska berätta om "nyheter" från google video, youtube och myspace.

"Det är på tiden att någon ser internet som en viktig plats att rapportera ifrån", säger korren ifråga Nanok Bie.

Andra viktiga platser som också är viktiga att rapportera ifrån: Afrika, Asien eller Latinamerika.

Nyhetsvärderingen slår nya idiotiska rekord.

Har jag mött lassie?

Undrar om det Darin som sitter bredvid mig på tunnelbanan. Han har fötterna på sätet. Fy darin. Om det nu är han.

torsdag, december 07, 2006

News Now

Kristoffer tipsar om News Now som filter i informationsflödet. Och man måste ju tillstå att "Automatically searching 27201 news sources every 5 minutes" låter ganska imponerande.

Finlandssvensk språkvård

Jag tycker språkvård är intressant. Jag poddar alltid hem "Språket" i P1 och lyssnar på då och då, även om jag ligger ungefär ett halvår efter i sändningarna för tillfället.

Men idag ramlade jag över något ännu roligare. För naturligtvis vårdar också Finland det svenska språket. Otroligt kul att läsa, speciellt när jag läser det högt på min mumininspirerade finlandssvenska.

Missa exempelvis inte YLE:s språkbrev från början av 2002 bland annat om hur man uttalar "utrikesminister", "orkidé" och "dem". Tydligen har man i finlandssvenskan kvar uttalet "di" när man här säger "dom". "Di" som är ett uttal jag f.ö. uppfattar som starkt småländskt.

Missa inte heller Q&A-avdelningen. Där får man t.ex. svar på vad egentligen jarrusukka och pomppulinna heter på svenska (halksockor resp. hoppborg).

Huvudsidan här.

Till minne av Djurskyddslagen

Min tidigare FS-kollega Helena Leander fortsätter med storverk i Riksdagen. Nu senast tog hon farväl av djurskyddslagen med blommor och tal å deras vägnar som inte själva kan äntra riksdagens talarstol.

Annie Johansson är upprörd och kränkt. Tydligen får man inte använda begravningskransar om inte någon dött. Humor och självdistans är inte centerns paradgren.

Inte heller djurskyddspolitik, det är uppenbart. Annie skriver att djurskydd är "helt grundläggande och nödvändigt" och att hon dessutom vill ha en "ambitiös" djurskyddslagstiftning. Samtidigt skriver Annie:
"Pälsnäringen har en lång tradition i Sverige. 180 företag finns inom minknäringen och efterfrågan på sinn är i allra högsta grad internationell ochbidrar till Sveriges exportintäkter. Minkuppfödningen är också en växande näring som inte behöver än fler regler och än mer byråkrati än vad som redan nu finns."
Det är inte svårt att förstå centerns inställning. Djurskyddet är viktigt så länge det är fina ord och inte går ut över människorna som håller djuren. Kan Sverige få intäkter på en avskyvärd minknäring så är det ambitiöst nog för centerpartiet.

Helena Leander skriver om ett "mejl från en representant från veterinärkåren som slår fast att nuvarande minkuppfödning inte ens uppfyller minkarnas basala beteendebehov. Om det nu var någon som trott det. Man måste nog nästan vara pälsfarmare för att tro att aktiva djur som minkar kan tillfredsställa sitt naturliga beteende inspärrade i små ståltrådsburar."

Ja, Helena har rätt. Man måste nog vara pälsfarmare för att tro något sådant. Eller centerpartist, uppenbarligen.

Det gamla bondeförbundet förnekar sig inte. Gröna i orden, gråa på jorden.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Pingat till intressant.se

Things to come

Bloggandet har legat lite i dvala sista veckan. Det beror mycket på att jag har sysslat med viktigare saker, typ skolan, och dessutom nästan inte läst några som helst tidningar.

Mediedvalan har dock börjat lida mot sitt slut, då jag nu idag bläddra och skummat ett par tidningar och hittat otroligt intressanta artiklar i R&D, Resumé och DN. Alla som på ett eller annat sätt berör samma ämne: mediekritik. Jag har inte riktigt tagit mig tid att läsa dem, men då kommer det garanterat klia i fingrarna efter bloggandet.

Så i kan förvänta er snart bloggande. Imorgon eller de närmaste dagarna.