Fler guldklimpar från alliansen

Idag (eller ja, tekniskt sätt igår) skrev jag om att alliansen vill förbjuda elevmajoriteter på landets skolor.

Senare såg jag att Johan Forsell också skrivit om saken, och blivit ofrivilligt rolig. Johan skriver att elevmajoriteter inte "känns helt bra". Däremot är liberalen Forsell tveksam inför förbudsprospektet. Han skriver:

"Man kan däremot diskutera om det verkligen var nödvändigt med ett förbud"

Jag tycker det är kul. För ett halvår sen hade vi en regering vars attityd till medborgerliga friheter var "kan vi inte förbjuda det?". Nu har vi en regering vars attityd är "måste vi verkligen förbjuda det?" Det är den nya inriktningen på svensk politik, från villig förbudsmentalitet till en ovillig förbudsmentalitet. Dags att damma av begreppet "ett fall framåt".

Men Forsells bloggning dristar sig också till att lägga fram en alternativ politisk inriktning. Forsell skriver:

"Verkligt inflytande i skolan måste börja hos varje enskild elev. Det handlar om att slå vakt om rätten att få välja skola men också om att låta eleven få välja fler ämnen själv.

På sikt måste skolplikten ersättas med en utbildningsplikt där vi låter antalet år i skolan variera beroende på elevens förutsättningar och intressen.

Det vore riktigt elevinflytande det."

Politiken i den här passagen är lysande. Självklart ska vi ha en fri gymnasieskola där man kan gå och läsa de kurser man behöver och göra det så länge (eller så lite) man behöver. Om man vill läsa 300 eller 3000 poäng på gymnasiet borde vara upp till en själv. Om man vill läsa alla språkkurser man hittar eller lägga all sin tid på naturvetenskap får var och bestämma på egen hand. Betygen (och här slutar nog Forsell att hålla med mig) blir överflödiga eftersom intagning till högskolor bygger på prov som kollar de kunskaper som är relevanta för utbildningen, varken mer eller mindre.

Problemet för Forsell är att sedan han bidragit med denna underbara politiska insikt, så slutar inlägget. Som om han glömt att det är alliansen som vann valet. Att det är hans parti som leder regeringen. Att det är han som är stabschef för statsministern.

Att Forsell lämnar sina åsikter därhän, som om de vore personliga tyckanden utan möjlighet till återkoppling i faktiskt politik, är intressant. Det visar att MUF, samt kanske de övriga borgerliga ungdomsförbunden, kan slå in på SSU:s väg av intern chimäropposition, snarare än faktiskt påverkan. Vi minns alla med sorg hur SSU även när man faktiskt försökte misslyckades kapitalt med att driva socialdemokraterna till några som helst förändringar. Ens när man hade stödpartierna med sig, som i flyktingamnestifrågan.

De borgerliga ungdomsförbunden har nu under flera år varit aggressiva och alerta ideologiska vakthundar åt sina respektive partier likväl som åt alliansen. Nu får vi se vad detta innebär i praktiken.

I tider av opposition är det lätt att vara ideologisk vakthund. Skälla är allt man kan eftersom den regering man skäller på är utom räckhåll, en hund biter bara den tjuv som är inom koppellängds avstånd.

Vi vet att CUF, MUF, KDU och LUF kommer fortsätta gläfsa på sin nya fina regering. Men kommer de våga bita ifrån?


Andra bloggar om: politik, samhälle, Johan Forsell, alliansen, muf, moderaterna, skolpolitik, elevinflytande, skola
Pingat till intressant.se