Mer om Folkpartigranskningen

Intressant att se folkpartisters reaktioner efter Dokument inifråns granskning av folkpartiet. Jag har inte hittat så många, men åtminstone två har hittills vågat sig ut med analyser...

Johanna Nylander tycker att Folkpartiet i och för sig har "gått ifrån" liberalismen, men i frågor om övervakning och integritet, inte invandrarfrågor.
Johan Ingerö fokuserar typ på att upprepa att folkpartiet "lyfter ett problem" och att syftet varför man gör detta är gott och att därför alla jämförelser med sverigedemokrater et al är ondsinta. Fast viktigast verkar vara att Sossarna är så mycket värre.

Jo, jag kan hålla med om att sossarna är mycket värre. Min personliga åsikt är att Fp från nöja sig med brons i riksdagens rasism-SM (länkar till guldmedaljören respektive silvermedaljören)

Det intressanta med folkpartiets förvandling är inte att de är ett nytt sverigedemokraterna eller ens Sveriges mest invandringsfientliga parti. Det intressanta är resan, den historiska processen. Eller enkelt uttryckt: förvandlingen.

Det dokument inifrån gjorde så bra var att visa på den långsamma omställningen likväl som på de tvära kasten. Man visade att det under en lång period, från Leissner och framåt, funnits en strategi och en idé vad som behövde göras och på vilka sätt det skulle kunna göras. Denna idé har sedan varit grunden för de sakpolitiska förändringarna och strategiska valen som i sig varit utgjort trappsteg i den långsiktiga utvecklingen.

För mig är inte heller dagens folkpartistiska invandringspolitiska ställningstaganden de mest intressanta. Visst har man en ambivalent inställning som skrämmer, men för mig är det mest skrämmande varför man valt att den vägen vandra. Den underliggande populismen gäller inte bara invandringsfrågorna utan hela "den man älskar agar man"-attityden.

Populisten hävdar att politikerns uppgift är att driva de frågor befolkningen vill driva, och att populism är den mest grundläggande formen av demokrati. På samma sätt resonerar folkpartisterna dokumentären igenom, fast man oftast uttrycker det som "att svara på de frågor som bekymrar medborgarna" eller på något av de sjuttioelva andra sätt som poängen förpackades.

Det intressanta som Dokument inifrån visade på för mig var alltså inte vad folkpartiet tycker eller vad risken är att de tycker om några år, utan att folkpartiets populism är grundat i en strategi som omhuldats och rentav skapats av partiets högsta ledning idag. Det intressanta ligger i att ett av endast tre partier som historiskt har byggt på idéer snarare än särintressen ny byter ideologi, från idéer till opinionsundersökningar.

Anders tror att LUF kan bli det första ungdomsförbundet som bryter med sitt moderparti. Jag tror inte det. Visserligen är klyftan mellan LUF och Fp idag mycket stor, men är det något jag lärt mig av mina samtidshistoriska studier så är det den historiska pendlingen. Alla historiska skeenden innebär en pendling mellan två ståndpunkter, där pendeln efter att ha svängt åt ena håller med nödvändighet svänger tillbaka. Frågan är inte när motreaktionen kommer, utan hur långt pendeln hinner innan dess och hur långt pendelrörelsen som helhet därmed förskjuts.

En motreaktion på dagens folkparti kommer komma, innan LUF hinner fatta modet att bryta upp. I moderaterna har vi sett hur ett dåligt resultat kan byta ut partiledningen och partiets inriktning totalt och under kort tid. Samma sak kan hända folkpartiet.

En motreaktion på dagens folkparti kommer komma, jag hoppas att den kommer från väljarna redan nu i september.